Det börjar väl sakta sjunka in att jag nu är ruvare igen. Jag är trött och kommer nog att leta reda på sängen snart. Imorgon börjar räkning av ruvdagar(rd). Vi hoppas så mycket på det här och vi har båda en mycket bra känsla. Bara att passa på att njuta så länge den känslan varar. För om en timma kan jag lika gärna sitta och gråta och riva förtvivlat i mitt hår. Nä, inte riktigt så snabbt går det, men på rd7-8 börjar jag alltid fara rikitgt illa av ovissheten. Det är så ruvdagarna är:
-Ett rent hellvete!!!
Men jag hoppas vi ska oss igenom det här nu, att vi tar oss igenom det 8-9månader vi har framför oss nu.
Nu har resan för vår lill* börjat och jag hoppas den lill* får stanna kvar och må bra länge till.