Tröttmössan!

Om en vecka vid den här tiden sitter vi uppe i övik, för var dag som går nu så känns det på mer och mer vad som ska göras, vad man har framför sig. Jag hoppas vardagen kommer kännas lättare när vi kommer hem igen. Då det fruktansvärda som nu ligger över mig, är förbi. Det kommer vara så tungt att ta det sista farvälet av pappa, men det känns oxå som att efter den dagen kan det bara bli bättre. Jag känner en så inre stress inför begravningen. Jag tror jag har sovit 2 hela nätter sedan pappa dog, många nätter har jag suttit vaken nästan hela natten. Jag känner mig riktigt trött och sliten, är alldeles blek i hyn och ansiktet är fullt med finnar. Sedan jag blev gravid så har den ena finnen uybytt den andra, jag känner mig inte alls nöjd med hur jag ser ut. Ser riktigt härjad och sliten ut. Skulle vilja ha det som många andra gravida har, att hyn blir mjuk och fin och det bara strålar om en. Jag tycker jag ser värre någonsin :/


Imorgon är dags för ett besök till min läkare på psyk och det känns verkligen behövligt efter allt som varit.
Efter det har vi ett besök inbokat hos barnmorskan. Ska bli spännande. Magen ska mätas och har vi tur kanske hon oxå lyssnar på hjärtat. Jag hoppas jag stolt får gå därifrån med mitt moderskapsintyg i jag handen, har faktiskt ingen aning om när man brukar  få det, men det känns som en stor milstolpe passeras då man fått det :) 

Den 2:a februari så har vi en tid igen på  spec.mödravården, vi ska då få träffa en aurorabarnmorska, för att besluta hur Litens födelse kommer att bli.
Sedan har vi tillväxtultraljudet vecka.32 de görs oxå på spec.mödra. Tid och datum får vi nog hemskickat då vi börjar närma oss, än är det ju en hel evighet kvar till dess :)

Tycker att magen har vuxit på sig rätt bra nu bara de senaste dagarna, bild kommer i slutet på veckan. Det är en enkel och snabb grej att fixa, men har man ingen ork eller energi så blir även en sån liten sak en svår uppgift :/

Det var några rader från mig, nu ska jag krypa ner under filten och invänta att Svergies mästerkock.

Kramen till er!

Kommentarer :

#1: Sarah

Hej hur har du det? Mår du bra vännen? Är begravningen över? Styrka till dig! Hoppas på magbild snart och bild på grejerna ni har till Julian! Har vagnen kommit? Så spännande, då kan du bädda den fint och provköra med den hela tiden där hemma, åh vilken lycka! Vi tror vi har besätmmt oss ang namn till vår lille pojk. Och det är faktiskt rätt likt ert namn. Egentligen ångrar jag att vi berättat de för nästa alla vi känner eftersom vi avslöjat kön och visat alla bilder vi har. Ingen överraskning när han sen väl kommer. Men gjort är gjort. Vi har valt namnet Emilian, inte helt spikat, men mest troligt. Älskar namnet men är rädd att man ska höra fel på Emilia. Jaja, jag är nöjd i alla fall!!! Saknar dina inlägg här på din blogg. Du är min favorit bloggare bara så du vet och jag kollar din blogg flera gånger om dagen :) :) kram kram

skriven
#2: Denise

Tusen tack vännen för din kommentar och din fina omtanke!

Jag mår faktiskt bra trots de tråkiga omständigheterna, på torsdag är det dags för begravningen och vi reser uppöver redan imorgon.

Vagnen beställdes idag och bör komma om ett par veckor, längtar så mycket efter den, ska absolut försöka få tummen ur r**en och lägga upp bilderna på Julians alla saker :)



Jag tycker ni valt ett jättefint namn till era lilla kille <3 Och jag tycker absolut inte att du ska känna att ni blåst av alla överaskningar med honom, ni har ju den största och mysigaste överaskningen kvar, hur han kommer att se ut och vilken personlighet han har. Så försöker jag tänka då jag får samma känslor som du beskriver. Än fast man redan delat med sig av bilder och namn så är det ju ändå bara en lite del av vad som kommer, än så länge kan vi ju bara drömma oss bort om vilken våra killar kommer vara lik,om de har hår eller inte m.m så än har vi många överaskningar kvar vännen :) Försök att tänka så!



Tack för dina värmande ord och fina omtanke vännen!

skriven

Kommentera inlägget här :