Två som önskar bli 3, en väntan som blev längre än 9 månader

Gjorde just slag i saken och ringde till kvinnoklinken ang lite funderingar kring vad som ska göras, berättade även om min gynekologskräck.
De var en jättefin sköterska.

De dom ska göra är att gå in genom livmoderväggen med ett lysrör och kamera. För att kolla hur livmoderhålan ser ut. De gjordes under narkos men man kunde få vara vaken om man ville (många som är livrädda för narkoser). Jag blir sövd, vilket känns som en stor lättnad! 
Sedan pratade vi om väntetiden hon sa att jag skulle få en tid inom två månader men att de då hängde på en del andra saker som skulle stämma in, behandlingen ska göras efter man haft sin mens, för att utesluta att man inte är gravid eller har ägglossning då ingrppet görs.
Medans hon sa det hann jag tänka att shit de här jag ju tar alltså ta mer än 2 månader kanske 3 med otur.
Förklarade den inre stressen jag kände om att eventuellt förhoppnings vis vill kunna hinna tina upp vår frysis innan de stänger över sommaren i juni.
Då hon undrade om jag visste när jag skulle ha min mens och jag sa att jag precis haft min ägglossning nu och väntar den om högst 2 veckor. Så började hon räkna och bläddra i kalendern och var så snäll och gav mig en tid på skärtorsdag den 21 april kan bli måndagen innan oxå.
De känns mycket lättare nu efter jag pratat med henne, och hon var så hjälpsam och förstående.
Skulle få papper där allt står mer exakt på vad som görs under ingreppet och så om ca tio dar, samt en kallesle på tiden. Jag ska vara där 7:30 fasta från tolv på natten innan och sedan vara redo att gå hem kring tolv tiden.
 
Vi har en blåsig dag, de blåser såna vindar som går rakt igenom en, cold to bone!
Imorgon kommer svärmora =) De ser vi fram emot väldigt mycket =)

Kram på er!

Sitter alldleses trött och slut i soffan, ska strax börja med middagen.
Har vart en jättefin och solig dag idag, de gillas ju skarpt!

När jag kom hem från jobbet, så hade jag rolig post som låg och väntade innanför dörren. Min syster M hade skrivit ett brev till mig så jag bryggde mig kaffe innan jag läste det, och gick sen ut på ballan och satte mig i solen med kaffet och brevet <3 Har redan påbörjat ett svar på brevet, men orkade inte skriva allt i ett.. så jag har delat upp de lite.
Då det inte är nån hemlighet så kan jag berätta vart hon är, hon är just nu på ett behandlingshem sen 3.5v tillbaka, där hon förhoppningsvis ska finna styrkan och verktygen till att klara av att leva ett nyktert liv. Jag hoppas så för hennes skull! Hon är alkoholist, men har nu äntligen tagits in på behandling för att få hjälp med sitt missbruk!

Den 16-17 april är de en stor mässa uppe på lugnet, och jag blev erbjuden att gå manikäng (kan ej stavningen) på mässan för jobbet göra reklam för deras produkter, jag tackade ja och eventuellt blir vi stylade av make up store innan :) De ska bli roligt! 

Igår kom oxå rolig post, då kom fortsättningen på den resa vi nu gör på egen hand, 20st gravtest stickor damp ner i lådan :) Nu är vi garderade! De kostar inte alls lika mycket som de låter, de kostar 115:- för alla inkls frakt. Både jag och Mattias hoppas ju självklart att vi lyckats, gud så underbart om vi skulle få bli spontant gravida som de så fint heter.  Än är de ju ca 14 dar tills vi vet svaret, men vi har jobbat bra på saken ialafall ;) Så man tycker ju att nån simmare ska ha tagit sig till mitt ägg.


På fredag den första april är de ett år sedan vi fick tillbaks vårt första embryo.. min famn borde inte vara tom men de är den! Ja de har hänt mycket under dessa 12 månader. Så mycket av allt, man fattar de knappt själv när man sitter och tänker tillbaka! Ska man räkna de på den exakta dagen så är de ett år sedan imorgon kl 14:15 då vi fick tillbaks vårt första embryo som slutade med en skrapning i v10+0 en vecka efter att jag begravt min mamma! Livet har onekligen vart hårt, men vi kämpar på, de finns inget annat att göra!! Jag vill kämpa på och finna den riktiga glädjen igen, som numera bara kommer stundvis någon gång då och då. Min själ har blivit trött av denna barnlöshet, hoppas den snart är ett minne blottt!

Vi längtar så efter att få vårt gemensamma tomrum fyllt...  vårt efterlängtade barn!
Rummet bakom köket, som numera är gästrum längtar vi så mycket efter att få göra om till en barnkammare. Ja denna eviga längtan...


De som bara skulle bli ett par rader :P Blev ett gäng rader!
Kram på er!

Hade totalt glömt att de skulle ställas om inatt, ändå pratade vi om de på dan igår.
Men iallafall så vaknar jag först halvåtta enligt vinter tid, mobilen hade inte ställt om sig själv, inte Mattias heller. Gick upp och kissade och försökte somna om, lyckades med de men vaknar lite senare av att mattias är uppe och tassar, jag frågar vad klockan var och han svarade halv tio, min tanke var att yes då kliver vi upp, men han tjurades med att ha en längre sov morgon. Så jag somnade tillslut oxå åter om. Sen väkte han mig vid halv ett, då hade han gjort kaffe, han satt i vardags rummet och åt frullen, när han slår på dekodern så gnuggar han sina ögon och utbrister - Men shit klockan är ju kvart i 2... ja så nog fick han sig en sovmorgon allt.

Dagen började med sol och nån minus grad, men ändrades senare till mulet, plusgrader och SNÖ!!!! Hallå... sommartiden... vart tog du vägen?!?

Jag vaknade med en halvdryg huvudvärk som blev värre under dagen, tror den beror på väderomslaget. Är känslig med sånt. Fyller 32 i år men jag tror de finns massvis med pensionärer som är i fysiskt bättre skick än jag. Och de unnar jag dom verkligen, mina krämpor och sviter från mi trafikolycka blir bara värre för var år som går :/ De känns ju mindre kul.

Den här helgen swischade förbi den med, och den här dagen sovde vi ju bort :/ Så imorgon är de vardag igen! Hoppas på sol kan få vara 2-3 minus bara jag får sol!
Ni har förstått att jag är väldigt beroende av sol va? :-)
Därför är höst och vinterhalv året en dryg tid för mig!

Nu kom våran pizza som vi beställ, en riktig softarsöndag var de här!

Kram på er! Ser att jag readan vid ett hade över 30 besökare, förlåt för att jag är lite seg med uppdateringar, men kika in igen senare om ni har möjlighet, då kankse de kommit nåt!

Kram på er!

Har haft en bra dag idag och mått mycket bra, har haft mycket energi. Vaknade nio hade önskat mig en sov morgon.. men icke ej :-) smög upp och gjorde mig lite kaffe, mattias sov fortfarande. Men de dröjde inte länge innan han oxå kom upp och gnugggade ögonen och kollade på klockan! Jag frågade om jag väkt honom men han svarade nej. Men visst är de så, de gånger man väl har chansen att sova ut och ligga i sängen och grisa, men på vardagar då väckarklockan ringer skulle man lätt kunna somna om och sova i timmar.
 Men jag har donat och fejat och haft bra med energi ända sedan jag klev, gud så skönt med sånna dagar.
Sen blev ju inte dagen sämre av att jag fick en ny mobil av Mattias, en Sony Ericsson Hazel är det, den är snäppet värren än den jag hade innan fast svart! Jag blev/är så glad för den, har suttit hela kvällen och grejat och blippat :-) De är ju så roligt då med ny och fin mobil!

Var in till djurmagasinet oxå och köpte kattsand, de hade medlemskampanj på en jättebra kattsand. Man fick 2 för priset av en så de blev 20kg sand. Den är mycket bra, och har jag tur så kan vår granne åka och köpa två till åt oss för de använder inte den sanden. Så då har vi kattsand så de räcker ett tag. En kartong kostar 199:- men den räcker länge och är så doftfri den kan bli. Då vi numera fått 2 innekatter som går på lådan så kommer de att gå åt. Snobben har nu mera blivit innekatt, han nöjer sig med att ligga i hans lila häng matta ute på ballan..timma efter timma :-)
Vi har använt oss av kristall sanden tdigare som vi oxå är super nöjd med men den är dyr, den gick bra så länge snobben inte går på den, vi fick en vatten fontän till katterna av Mattias mamma tidigare som de alla bara älskar, färskt rinnande vatten hela tiden en katts dröm. De dricker som sjutton, vi fyller på med minst en halvliter var dag. Och vår käre snobben pinkar så man måste byta ut kattsanden varje vecka, den kostar 115:- så de börjar bli ohållbart.
Mattias har vart orolig för att de dricker för mycket, men jag har försökt att lugna honom med att de är kastrerade och att de då är bra att de dricker mycket. Så vi tog upp de med personalen på djurmag. och de sa att de var fullt normalt och bra att de dricker mycket. Men rekomenderade då inte den med kristaller.

Nu sitter jag helt slut i soffan med min underbara man, vi ska nu off the map som vi spelat in för vi missade de i torsdags.
Trött och slut hoppas på en lite längre sov morgon imorn :)
Ingen glad gubbe idag, men jag har vart glad ändå :D

Kram på er

Har precis kommit hem från jobbet, och jag är helt slut!! De känns på att jag ökat tiden är alldeles tom och matt! Så de ska bli skönt med helg nu :-)
Jag går fortfarande i ett vakum från vårt brev från kliniken, ja ni får tycka jag är fjantig men jag är LIVRÄDD!! Tänk om de hittar nåt.. då snurrar ju frågor i huvudet kring det, vad man kan tänkas hitta och om de kan åtgärdas. Eller så hittar dom inget och vad gör vi då.. då är jag tillbaka på ruta ett igen och funderar på hur man då går vidare. Ja usch de är mycket som snurrar i skallen nu och till och från rinner tårarna för jag tycker de är så jobbigt och orättvist allting! Sorgen vi bär över vår barnlöshet blir allt tyngre att bära för var dag som går.
Mattias hade träffat en gravid kvinna på jobbet igår, de pratade lite men han kunde inte titta på hennes fina mage de gjorde ont i hela honom sa han. Och jag lider då han lider, han går ju igenom allt de här oxå. De är precis lika jobbigt för honom som de är för mig!
Jag kan oxå tycka de är jobbigt nu sen vårt minus att se barnvagnar och gravid magar. Men då jag är på jobbet så kan jag stänga av och sköta de proffisonellt, jag trivs på mitt jobb och älskar barn och allt som hör bebisar till. I am in heaven på jobbet :-D

Vi misunnar ju ingen lyckan att bli gravida, bara lite jobbigt att se ibland. Ja det sätter sina spår av att vara oförklarligt barnlös... och att behöva lämnas ut sig helt till sjukvårdens händer, med de mest intima och personliga delar av ens kropp och sen den ryska rouletten med de innersta känslorna.
Ja de som gör och gjort IVF är oerhört STARKA människor, säger jag nu och klappar även mig själv lite på axeln :-) Och jag klappar er andra IVF.are på axeln oxå!

Men oxå så tacksam för att Robert Edwards för 40år sen tog de tabua steget med att på börja forskning kring IVF och att vi fått möjligheten att få 3 försök betalda av landstinget de är 24.500:- x3 och då är inte alla läkemedel och gravtester och ägglossningstester inräknade, som oxå kostar en del. Inte frys försöken heller de kostar 10.000:-  att sen oxå återföra de ägg man får till frysen efter behandlingarna. Så skulle man få 2 till frysen och behöver tina dom vid 2 olika tillfällen så är de 20.00:- Hemska priser, pengar som inte många sitter med på sina sparkonton.
Så utan denna hjälp har vi verkligen vart körda. För vi har inte dom pengarna som krävs för att bekosta detta själva. Och de är så snällt av dom att ge oss denna utredning, så har vi lite mer att gå på sedan (hoppas jag) ifall vi inte de inte skulle gå med frysisen och måste påbörja 3:e och sista behandlingen.

Men oj mina kära läsare vad jag svamlat ur mig... hoppas ni orkat läsa och inte somnat :)
Behöver få ur mig mina känslor som ibland svänger från ena minuten till den andra... har IVF en biverkning av skidskofreni (felstavat jag vet)??!?? Ibland undrar jag... :-D

Nu ska jag njuta av att de är fredag och helg, ska göra mig lite kaffe sen ska jag dammsuga och vika lite tvätt! Sen är min bättre hälft hemma om en timma, de är höjdpunkten på dagen det :-)

Kram på er!

Vi får posten sent numera och  fick nyss detta brev från IVF Kliniken.


Bästa Denise och Mattias!

Det var tråkigt att Denise inte blev gravid sist.

Jag skulle gärna se att man gjorde en undersökning, där man med ett tunt lysrör går upp genom livmoderhalsen och tittar i livmoderhålan. detta eftersom Denise haft två missfall och nu inte blir gravid, bara för att se att allt ser normalt ut där. Det är ett väldigt enkelt undersökning som, den är ungefär som en äggåterföring. Den görs på kvinnokliniken, och man gör det på operationsavdelningen, men det är bara därför att de är där alla instrument finns. Denise kommer dit på morgonen och går hem senare samma dag.

Jag skriver remiss till kvinnokliniken och de hör av sig till er, så att ni får tid till det.

Med vänlig hälsning
Dr Urban Waldenström



Där rök ju chansen på att tina frysisen på ett tag framöver, jag vill så gärna göra de innan de stänger för sommaren, vid midsommar gör dom de. Mina bästa förutsättningar för att plusa överhuvudtaget är vår och sommar, då jag mår som allra bäst fysiskt och psykiskt. Jag vet att de bara är för mitt bästa! Men jag tycker ändå att de känns jätte jobbigt!
Jag blir så ledsen och rädd, det här är inga roliga grejer att hålla på med och ännu jobbigare är det när jag har gynekologskräck, jag blir alldeles stel, skakar och gråter var gång! Men visst har de blivit bättre, men bara för att man nu har haft samma läkare och man har fått en tillit men de har tagit tid. Nu ska tillbaka på samma hemska ställe där jag gjorde skrapningen från mitt missfall i slutet på maj förra året. Usch är allt jag känner... varför ska de alltid vara så förbannat svårt jämt!

Jag är livrädd!!!!

Upp som en sol, ner som en pannkaka!

De är en blåsig dag idag, nästan så man tar vind. När vinden drar på bakifrån så ökas gångtakten. Men solen lyse och de är plus grader så jag ska inte klaga allt för mycket! Solen håller mig på banan.. älskar solen och jag ÄLSKAR att vi går mot sommaren <3

Igår kväll fick vi besök av en god vän från norr en snabbis, han var på genom resa och gjorde en mellan landning hos oss, det var riktigt trevlig! En liten rottis valp på 13v hade han oxå, Bosse var namnet :-) Snobben fick vara ute på ballan och Gibson sprang in i sovrummet (våra katter) Kompis var ute redan. De två som var inne hann bara se Bosse i typ 5 sekunder. de var vid dörren då vi öppnade, men vi stängde lika snabbt Haha schysst välkomnande, men vi var tvungen att sätta katterna i säkerhet, då dom verkligen är livrädd för hundar!
När han åkte så vågade snobben knappt komma in, och Gibson hittade vi inne i sovrummet fast klistrad på en hylla på vägen.. haha stackarna. Sen gick dom runt resten av kvällen och bara sniffade på allt och undrade vem som besudlat deras hem. Så hund de är nåt vi inte kan skaffa, när man ser dom så är de ju så underbart söta, åh man bara villa ha! Men de är mycket jobb och tålamod med en vovve. De är de ju med katter oxå om man vill lära de saker, för de går faktiskt att det. Men de kan ta tid och allt som oftast krävs är en vattenflaska :-)

Min handläggare ringde just från arbetsförmedlingen och hon hade även pratat med min arbetsgivare innan, och de hade pratat om att förlänga min arbetsträning där, fram till sommaren till att börja med. Och de var helt okej för honom :-) Och självklart helt okej för mig! Jag trivs jätte bra där. De är verkligen roligt att gå dit! Man blir glad :-)

I morgon är de fredag och redan helg, tycker den här veckan har gått tokfort. Mycket skönt när dom gör de. Dom senaste veckorna som varit har ju verkligen gått i snigel fart till och från. De blir så då man är inne i i IVFbubblan, den är så intensiv och påfrestande! Och att sen oxå få ett minus som slut resultat är förkrossande. De känns som jag börjat leva upp lite mer, mycket skönt. Jag är så van att lägga i mitt eget pussel nu. Vissa bitar saknas och kommer alltid att göra det. Eller så kommer dom alla flygande om vi en dag får bli föräldrar. Jag längtar så!! De är fruktansvärd jobbig längtan... Som gör att en del inom en alltid bär en sorg. Och sorgen tär på en allt mer åren går.
Hoppas de inte är allt för länge kvar nu!

Nä nu är snart min bättre hälft hemma, så jag ska göra lite kaffe som vi kan dricka då han kommer hem!

Kram på er!

Både jag och Mattias har sagt till varandra att den riktiga våren börjar när de borstar upp allt grus från trottoarerna.
Och idag när jag åkte till jobbet så var "ta bort grus bilen" i farten :) Härligt!
Ökningen av tiden går bra än så länge, men de har ju bara gått 3 dar.

Har sjukt ont i ryggen, precis så ont jag får innan ägglossning och mens. men nu är de äl som inväntas, vi kommer inte tina upp vårt frysis den här gången. Försöker själva och låter mig själv läka lite mer.
Så jag kissar nu på tester för att vi ska veta exakt och ha större chans för att lyckas. Och de känns skönt att jag inte har ivf pressen. Men man kommer ju hoppas ändå och självklart bli besviken när tant röd kommer.
Så nu väntar vi på den glada gubben som göhoppnings vis gör oss ännu gladare om 2 veckor :)

Idag när vi var på affären så ställde vi os och kollade på olika fröer man kan plantera nu framåt våren och hittade nåt jag aldrig sett förut smultronfrön :-D Vi inhandlade en påse sånna, måste ju bara pröva. Man kunde plantera dom feb, mars eller april först inomhus sen sätter man ut dom i juni. Vi kommer göra 2 långa blomlådor med smultron. Påsen räkte till 50 plantor och kostade bara 9:90 på willys :) Hoppas de blir bra, ska plantera dom i morgon, hade velat göra de idag men vi har ingen jord. Vi var säkra på att vi hade hemma då vi var på affären, men den var slut.

Nä nu bir de arga snickaren och sen greys!

Kram på er!

Några rader innan jag börjar med middags stöket.
De har vart en jätteskön helg med underbart väder. Jag är fortfarande väldigt trött och har kommit underfund med att de har med IVF.en och vårt misslyckande att göra. Jag gråter ständigt som ett barn inombords men på utsidan försöker jag vara stark och någolunda hel. Den här ständiga kampen jag har var dag med mitt inre jag gör mig helt utmattad. Jag vill inte ge efter för hur jag känner, jag tänker kämpa emot till varje pris. De är tur att de börjar bli vår, för de gör allt mycket lättare. Jag lever upp till en helt annan människa under våren/sommaren.

Vet inte när vi tinar vår frysis, jag känner mig inte redo än. Orkar inte plocka fram testerna igen och börja plåga mig av ångesten för när de blir omslag. Usch! Nu blir de först ett jäkla testande med ÄL tester för att sen börja med den psykiska pressen med gravtester och en ruvning. De här är vad jag känner idag. Imorgon kan de vara helt annorlunda, den svängiga IVFkarusellen. Aldrig har jag slitits så mellan hopp och förtvivlan. De här är svårt och de är så mycket mer på spel än att bli gravid eller ej. Man leker ryskroulette med sina känslor, sina innersta känslor.
Men å andra sidan, vi har heller inget annat val, inget annat hopp...
Idag är jag trött i själen. Men jag ligger inte raklång och tycker synd om mig själv. Jag håller mig sysselsatt och försöker så gott jag kan just nu.


Imorgon blir de jobb igen och de ska bli skönt. Jag sa till Mattias tidigare att än om jag skulle vara döende imorgon så går jag till jobbet. Är en aning less på att vara hemma! Från imorgon så ska jag öka i tid på jobbet oxå. Hoppas de går bra, men de tror jag de kommer att göra.

Mattias mamma ringde för ett tag sedan oxå, de kommer ner till oss första helgen i april, de ska bli riktigt roligt. Jag blev så glad. De är så mysigt när dom är här nere.

Nä nu ska jag börja med maten. Sen blir de sista avsnittet av solsodan senare och Big Brother Live.

Kram på er!

Så tråkigt de är att inte ha nån ork, men sen så tror jag vädret spelar mycket in idag. De verkligen vräker ner.... hoppas de ger sig efter idag så de inte fortsätter hela helgen. Om de blir så då är vi tillbaks på ruta ett igen med våren... suck! Men nu är de inte länge kvar på denna månad, sen blir de april och då börjar de hända grejer :)

De är skönt att de är fredag, älskar helgerna då man få rå om Mattias lite extra, att vakna tillsammans och kliva upp, dricka kaffe och äta frukost. De är bara helgerna vi har det. och de är så mysigt!

Hoppas mattias kommer med rätt grejer idag då till diskmaskinen, börjar bli lite frustrerande att de ska vara så svårt att hitta packningar som passar, men han lät väldigt hoppfull tidigare. och skulle de inte gå med de grejer vi har nu, så gör vaktmästaren på hans jobb ett litet hembesök och hjälper oss. Väldigt snällt tycker jag!

Nu ska jag ta mig lite kaffe, sen en dusch måste vakna till. Går som i en dimma med alldeles glansiga ögon och en näsa som rinner.

Jag finns här, är bara så däckad i nån slags influensa så jag orkar inte med att uppdatera. Händer inte så mycket heller, då jag legat utslagen en hel vecka nu. Kände igår att de var bättre och gick åt rätt håll men idag så känns de värre igen :/
Jag har haft så tråkigt denna vecka, de är så tråkigt att ligga sjuk.

Vi har dessutom haft strålande sol hela veckan, fast idag så vräker snön ner. Usch så trist! De skulle visst komma en decimeter.

Musse är fortfarande väldigt saknad här hemma, kompis har inte lugnat ner sig än, han springer ut och in och letar honom. När han kommer in springer han igenom varje rum och skriker. De gör så ont att se, man önskar man kunde förklara för honom på nåt vis, att han inte kommer tillbaka. Sen finns ju hans lukter kvar här hemma som inte gör de enklare för dom.

Nu vankar gibson av och an framför tv`n och skriker, han vill ha blötmat så jag ska gå och ge dom det.
Men förutom den jobbiga förkylningen så mår jag ganska bra!

Kram på er

Jag känner mig något piggare idag, jag tar mig fram iallafall. Vilket är väldigt tur för halv tio ringde de på dörren då var de här för att byta ut kylen och frysen, så de var bara att börja tömma ur. Men nu står de på plats och jag har torkat ur och lagt var sak på sin plats. Har inte lagt tilbaks sakerna i överskåparna... där tog orken slut.
De blev så fint, blev ett helt nytt kök med ny kyl,frys och spis. Så upp piffande, i precis rätt stund :-)

De är strålande sol idag, underbart vårväder. Fast jag hörde nåt om att de ska komma mer snö på fredag. De skulle jag gärna klarat mig utan.

De känns lättare i sinnet idag, mycket lättare. Mattias mår oxå bättre idag vilket känns bra. Vi tar nya tag och ser framåt.
Vi har fortfarande många chanser kvar och en dag kommer vi att lyckas de är bara så. Och jag hoppas den dagen är här snart. Men jag har fått lära mig att man kan aldrig veta, bara hoppas!
Än om de oxå kommer vara slitsamt, så vet vi att vi fixar det!

Kram på er!

Vaknade med jordens huvudvärk, snuva, halsont. Har så ont i hela kroppen de gör ont i lederna.
Är hemma från jobbet idag, kollade med chefen om de var okej igår, då jag var så ledsen samt att jag skulle till min psykolog på eftermiddagen och behövde samla mig inför det.
Men de blir ingen psykolog, jag är som en trasa orkar knappt ta mig fram.
Hoppas de inte blir nåt långvarigt de här...usch så tråkigt!

Har pratat med kliniken nu oxå, de beklagade vårt minus, och sa att vi får tina upp vår frysis när vi känner för det. De enda som inte för hända då är att jag får utslag på ägglossningstestet en måndag. För då måste vi avbryta och vänta in nästa. de har vi vart med om i höstats, och de är inte roligt.
Sen skulle vi få prata mer med läkaren då om hur vi ska gå vidare för att få ett plus och få gå hela vägen!

Nu ska jag krypa ner i sängen igen, tog nyss tempen som står på 38 och jag är normalt lågtempad så de känns i kroppen som jag skullle ligga närmare 39.
Fy så typiskt, Mattias tror förkylningen kommer från chocken, har blivit så här sjuk tidigare efter att jag vart ledsen och upprörd. Jag hoppas de går över fort.

Åhhh vad jag hoppas på vår skruttis i frysen!

Kram på er!

Nu har vi precis kommit in från en skön och behövlig promenad, fortfarande ledsan men de måste vi få vara!
Nu ska kolla på solsidan, då måste de väl ändå bli ett litet gott skratt, men om inte så är de okej oxå!

Jag har så ont i magen, den krampar och värken skjuter bak i ryggen, brösten gör inte ont längre, har inget sug efter nåt, eksemen är puts väck borta... allt bara försvann över natt, som att de rinner ur mig :/ 
 
Jag längtar efter mitt pyre i frysen <3

Miljoner med frågor.... men inte ett enda svar!
Usch. jag är så ledsen!

De enda som ekar i mitt huvud är VARFÖR!!??!!

Jag vill ha sinnesro......

Mattias gråter...jag gråter! de är bara ett enda stort kaos!
Jag känner bara hat och ilska, jag blir så när jag blir ordentligt ledsen.
Helgen är redan över, imorgon är vardag och jobb igen...VILL INTE....ORKAR INTE!
Har min psykolog imorgon, ville inte de heller... men jag måste!

Usch, så tvär less jag blev på livet och allt därtill!

Nä nu svamlar jag bara en massa dumt, men de gör så ont. När man slitit som vi gjort med denna behandling, och läkarna lovar oss guld och gröna skogar... men jag ser inget guld?? Inga gröna skogar heller?? Allt är bara svart och tomt! Magen värker och hjärtat värker.
Skulle vilja ha en hand broms till denna berg och dal bana för nu går den alldeles för fort utför...
Jag har sån ångest att jag känner mig kräksjuk! Vill krypa ur skinnet på mig själv, får panik då Mattias vill krama mig, men jag klarar inte närheten. De gör för ont!

Jag har nästan precis vaknat, har hunnit dricka lite kaffe och vankat runt här hemma i min egen lilla bubbla. Jag känner mig tom på känslor och är alldles utmattad, somnade klockan åtta igår, helt slut.

Min mensvärk är 10 gånger värre än den brukar vara, de krampar i magen så jag ibland inte kan gå eller stå rakt. Men jag tror vår lille skrutt fastnade men släppte rätt fort igen, eftersom vi till en början fick svagt plus.. men som med tiden övergick till ett blankt test. De är orättvist och fel. Och de fysiska smärtan underlättar ju inte den psykiska, då jag blir påmind var gång magen värker.

Men de som får mig att orka just och tänka framåt, i de mörker vi nu befinner oss i är vårt lilla pyre som ligger i frysen på kliniken. Vi satt och pratade en lång stund jag och Mattias igår, och vi kommer tina den så snart vi får. De som är så skönt med ett FET är att man slipper alla hormoner, man tillsätter bara progestronet som vid alla ruvningar. Sen blir de väl fragmin och trombyl oxå.
Prednisolonet vill jag inte ha nå mer, de satte in de till oss i december, då fick vi minus. De satte in de nu och vi fick minus. I maj och augusti 2010 hade jag inget prednisolon och fick då plus. Så jag är rädd för att kortisonet har förstört allt. men jag har ju psoriases som är autoimin sjukdom och gör att man kan få problem med att bli gravid. vid alla mina behandlinagr och när jag fått tillbaks embryon så har alltid mina eksem blivit värre. Och den här gången blev de värre än fast jag hade kortisonet.. fattar ingenting!?
Men vi ska be om att få ett möte med en läkare och ssk för att diskuterar om hur vi ska gå vidare.

De blev tomt här hemma då tjejerna åkte samt att Mattias jobbar, så de är bara jag och ångesten hemma. Försökte låsa ut ångesten på ballan men de gick inge bra :-)

Kram på er!

Tog mitt digitala test idag, bara för att få det bekräfat EJ GRAVID står de på den. Så jag slutar nu med mina sprutor, mediciner & progestronet, de jag egentligen skulle fått fortsätta mycket längre med. Men man får inte alltid som man vill... väldigt sällan faktiskt!
De som vi så länge har kämpat med blod, svett och tårar är nu över. Så orättvisst att de inte fick gå vägen för oss, med de goda förutsättningar vi fick.
Jag är alldeles tom.. tom på känslor. Finns inga tårara heller känner mig lite apatisk.
Min mens har satt igång ordentligt och jag har så fruktansvärt ont.

I eftermiddag åker tjejerna hem, de kommer bli tomt här hemma. Det har varit riktigt roligt att dom här. Tycker nu så här i efterhand att vecka gått fort, än om jag i början av den trodde vi skulle stå på tisdagen hela veckan typ.
Men till sommaren kommer tillbaka, som de gjort alla sommrar tidigare.


Ska sätta mig ute i solen på ballan och lyssna på fåglarnas kvitter och bara funderar & vara!
Lite kaffe tar jag nog med mig!
Och Sara Vargas låt spring för livet i bakgrunden :)

Då var de ett faktum, jag blöder och blödningen tar bara mer och mer fart!. Kände igårkväll på min mensvärk att nu kommer den. Och jag hade rätt, jag känner min kropp, de är verkligen inget jag säger för att jag vart nedstämd utav ovisshet.
Tog ett CB test som självklart visar minus.
De här känns så tungt, jag vill bara gråta, skrika och slå sönder saker! jag är så full av ilska, sorg och smärta!
Jag är alldeles tom, gick runt som i ett vakum idag på jobbet, de är så många som är ledsan med oss!
Och jag vill åter igen tacka för erat otroliga stöd under den här resan vi gjort!

Kram på er!
 

Gick på toan och fick en rätt stor strimma med blod som present, nu börjar hoppet verkligen rinna ut. blödningen har inte startat helt, men jag hade fruktansvärd mensvärk igår!
Usch...Usch! Jag bara skakar av rädsla och säkert lite chock!
Men nu måste jag försöka få mig klar så jag kan åka till jobbet!

Kram på er!

Vi har börjat inse att de inte blir någon bebis för oss den här gången, och att jag måste gå igenom ytterligare en ruvning. Usch de känns tungt & orättvist. Jag gråter inombords men utanpå försöker jag hålla ihop. De slutgiltiga resultatet får vi på söndag än om jag/vi redan nu vet hur de kommer att se ut. Bara att dra ut ett par dar extra på lidandet.
Och visst mirakel kan ske och vi kan få ett plus, och skulle vi nu ha sån tur så blir ni de första att få se det testet, förutom min man då :-)
Men jag har verkligen lärt känna min kropp under de här året vi vart i ivfkarusellen och de är på gott och ont. Och jag känner i hela kroppen att de inte finns nåt pyre kvar hos oss. usch vad ont de gör att skriva de orden, tårarna bränner i ögonen på mig. Men jag håller tillbaka och kommer göra det till på söndag.

Vi har en fin fin blasto i frysen, kanske är de vår framtid. Vågar man hoppas igen...??
Och svaret är JA de vågar vi, de är ju vårt enda hopp, de som gör att att man orkar kliva upp varje dag och kämpa i alla motgångar, de är hoppet.
och jag är oxå förvånad över hur mycket hopp de kan finnas i en människa, men jag tackar hoppet för livet just nu och min underbara man, min livskamrat och bästa vän! Jag älskar honom mer än livet självt och han har vart ett så otroligt stöd under denna resa vi gjort, vi har vuxit oss starkare än någonsin. Vår kärlek är så stark och äkta, och jag pirrar fortfarande av kärlek när jag ser på honom <3 Min älskade man!

De var en liten update om hur de går för oss. Nu ska jag börja med maten, de blir stekt fläsfile m. klyftpotatis och bea.
Vi fick en ny spis idag, med kermaikhäll och imorgon eller efter heögen får vi en ny kyl och frys. Vi har sagt till om att våra vitvaror har gjort sitt ända sedan i somras. Så nu när de bytte vår spis så jag åter till om kylen och frysen, och han som installerade spisen tog bara upp mobilen och ringde ett samtal och vips så var de ny kyl och frys på väg oxå :) De känns otroligt skönt, några ljusglimtar i mörkret. Våra vit varor har stått här sedan de byggde huset för många herrans år sedan, så de var som sagt på tiden.

Kram på er!

Har vilat lite, och känner mig lättare i sinnet! Usch vad ruvningar spelar sjuka spratt med en, de är så sjukt att de inte går att förklara. Jag är lite ur balans och känslorna går upp och ner.

Tjejerna är fortfarande  i stan, när dom kommer hem ska vi äta middag de blir carbonara idag:)

Sen blir de glo på tv och bara koppla bort allt med ruvning för ett par timmar, så skönt de skulle vara!
Jag ska försöka, än om de inte blir lätt!

Kram på er mina kära läsare och tack för era fina kommentarer som håller mig ovanför ytan när de känns som jag ska sjunka!

Tack!
 

Jag är trött i kropp och själ, skulle bara vilja få sova ända till söndag och då få kissa på mitt test och få ett fett plus!!

Jag är livrädd för att vi inte ska lyckas, och de är inte så lätt att vara possitiv i den här sitsen vi befinner oss i, de är 4:e gången jag går igenom de här nu. Vi har ju en kvar i frysen, men jag orkar inte tänka dit nu, orkar inte tänka mig en ruvning till.
Fast de vet jag ju att jag gör om jag måste.. vi har ju inget annat val! Jag är livrädd för att jag förblir barnlös.
Jag ser mitt liv som meningslöst utan barn, ja de mår låta hårt men de är sant!
Jag har verkligen drömt om egna barn sen jag var i tonåren, alla mina vänner har redan fått sina små och även hunnit ge dom syskon. Medans jag står kvar här och trampar de börjar bli en djup grop där jag stått trampat. Känns som jag sitter fast i min egen grop av olycka!

De här har vart den jobbigaste gången hittils och kanske blir de bara värre och värre för varje gång.
Till och med min älskade Mattias är ett nerv vrak, vi sliter ont just nu och jag hoppas de blir värt allt en dag.

Min underbara blogg och IVFvän Anna, fick ett jättefint plus igår ( stort grattis till dig), vi hade ÄP och ET samma dag. Så våra små pyren har tampats ihop i värmeskåpet. Efter att hon fått sitt plus igår, så kunde jag inte låta bli. Jag testade med samma test som henne och fick ett FETT minus!!
Så jag är väldigt ledsen, och jag vet att de är tidigt och att jag fortfarande kan få ett plus.
Men jag är inte så hoppfull längre, jag har lärt känna min kropp rätt bra under dessa behandlingar och jag känner i kroppen att de inte är som de ska.
Samt att Anna kan vara en höghormonare och jag kanske är en låg, så än finns de tid till att de kan vända.

Men som sagt jag är helt slut... vill bara sova!

Kram på er!

Usch vilken jobbig dag de är idag, dag7 och vad jag minns så är de alltid kring de här dagarna som man nästan börjar bryta ihop mentalt, den här ovissheten är så jobbig och man kastas ständigt mellan hopp och förtvivlan!
Man har ju alla tänkbara symptomer som finns MEEN de får man av progestronet som jag tar morgon kväll, med de hormonet känner man sig gravid än om man inte är det.
Jag vill veta nu, men de är för tidigt.

Jag ringde till Mattias helt förtvivlad imorse då jag gick till bussen, hade en sån stark känsla inombords att de är kört de blir ingen bebis den här gången, han tröstade mig och när vi la på så kändes det bättre, men känslan finns ändå kvar och den kommer fortsätta vara kvar mer och mindre fram till testdagen. De är nu de jobbiga börjar, att försöka hålla sig samman tills man vet.

Tjejerna är är inne i stan, jag mötte dom vid bussen när jag kom hem från jobbet. Vår vaktmästare var hot idag och tittade på vår spis och bedömde att vi ska få en ny :-) De ska bli gött, spisen vi har nu har verkligen gjort sitt och har nog hängt med sedan dom byggde huset för många..många år sedan.

Nu måste jag stoppa nåt i magen, jag är hungrig precis hela tiden, de är sjukt vad jag äter! De finns verkligen inget stopp. Går hela tiden och småäter på nåt :-)

Kram på er!

Känns segt nu, ovissheten är jobbig. Jag känner mig tröttare än vanligt.
Har haft jättefintväder, har vart ute på en lugn promenad idag och suttit ute på ballan och njutit av solen och vårfåglarna, de är harmoni för själen!

Ska färga mitt hår kväll, har haft färgen hemma länge men har inte fått de gjort. Men nu måste de göras för jag ser verkligen inte klok ut!

Darling ska kocka riktig söndagsmat idag, helstekt ryggbiff m. potatisgratäng och rödvinsås Mmm så gott de ska bli!
Sen blir de ett efterlängtat avsnitt av solsidan och efter de Big Brother fast om jag håller mig vaken under hela big Brother de blir en annan fråga :-)

Kram på er!

Ligger i sängen fortfarande, tjejerna sover de är då alldeles tyst från deras rum. Mattias jobbar bara till 12 idag så han är snart hemma oxå.
Solen lyser och himmlen är blå, en riktig fin vårsöndag.

Imorgon ska jag ÄNTLIGEN till jobbet, har vart tråkigt att gå hemma dessa dagar. Fasst förhoppningsvis så har vilan varit värt allt. Just nu känns de som att de går åt rätt håll, men de kan ju ändras på ett ögonblick, dumma hjärna som spelar en massa spratt under ruvning!


Frukost nästa, och vitamin & medicin intag till skrutten <3

Så är de med hoppet just nu.. de går upp och ner!
Nu har hoppet kommit tillbaks för en liten stund, jag vill så gärna tro att de kommer gå vägen!
Men då vår ruvningen i december inte ledde till ett plus som jag då var så tvärsäker på från insättningsdagen, vi hade ju plusat vid våra tidigare förösk så var 100% säker på att de skulle bli ett plus då, men jag blir under ruvningen jättesjuk. Och jag antar att kroppen stötte bort embryot för att jag var så dålig.
Men från de minuset, så fick jag lära mig att saker är inte så självklara som man tror och att mattan kan ryckas under ens fötter väldigt snabbt, och man börjar åter falla ner i den djupa hålan!
Usch, vill aldrig mer åka ner i den där djupa mörka och kalla hålan!

Jag hoppas... men tar de inte för givet den här gången att de ska bli ett plus, för jag vet med två olika facit i handen hur de kan gå.
Men OM vi för ett plus, så vill jag få vänta barn & inte missfall! *hoppas*

Tack till er ALLA er som läser & stöttar!

Kram på er!

Godmorgon!

Ligger i sängen och drar mig lite, ska strax kliva upp! Känner mig lite spak idag, nu börjar känslan komma att vi inte kommer att lyckas. De känns motigt och svårt! Usch, jag hatar den här ovissheten som ruvning tar med sig, man blir faktiskt lite psyksjuk på sig själv!

Drömde om Musse oxå nu  på morgonsidan, de var en konstig dröm som känslomässigt sitter i fortfarande.
I drömmen kom han tillbaks från döden, dock i samma skick som innan han avlivades, jag blir så ledsen när jag tänker på honom, han är så oerhört saknad! Jag vill ibland bara vrida klockan tillbaka, Jag vill ha hem honom igen. Men jag vet ju att de inte går och de gör så ont!

Äckliga finnar har jag fått i hela ansiktet, och blir jag av med en, ja då kommer de genast en ny :/ Så man känner sig inte så nöjd hur man ser ut just nu. Men de är ju en fas som går över, jäkla hormoner! Säger de igen, jag är verkligen APLESS på dom. Men får vi ett plus, så ska jag njuta av vartenda hormonrus jag får <3

Nu får klockan gärna ticka på, en timma kvar av ensamheten. sen kommer min underbara bättre hälft hem!
Jag har bara gått runt här hemma och gråtit, jag får ångest för ajag saknar Musse och känner mig som den dummaste i hela världen som inte kunde hjälpa honom. Känner mig som en svikare, oh de blir ju inte lättare av titta på de stackars 3 som oxå går runt här hemma & sörjer & saknar honom! Dom bara sover och när dom är vakna så går dom bara oroligt omkring, snobben har inte lämnat lägenheten idag. medans Kompis sprungit ut och in precis hela dagen, jag tror han försöker leta på musse ute :/
Ja de är onekligen tungt just nu, men de blir bättre. Man måste sörja för att kunna gå vidare!
Imorgon kommer tjejerna ner, så då blir de tonårsliv för hela slanten, de ska bli mys!
Jag behöver detta just nu mer än någonsin, två friska fläktar som sätter fart på tillvaron!
Jag längtar... men de är inte många timmar kvar nu. Tror att tåget skulle tuffa in kring 14 tiden.
Sen skulle de ta bussen själva från stan till oss, så jag slipper åka in och möta dom i stan, Fanny har ju vart här nere så ofta nu att hon hittar utan problem ut till oss från stan!

Nä nu har jag ingen ro att sitta längre, måste gå upp och vanka några varv till här hemma :)

Kram på er!

Mattias har åkt och jobbat, så just nu ligger jag i soffan och slöar. är alldeles tom och matt i kroppen. Går som i en dvala, de är verkligen en äcklig känsla att behöva avliva sitt älskade husdjur.
de är tomt här hemma, och att se våra 3 andra katter gå runt och leta gör riktigt ont i hjärtat!

Magen molar på till och från, och jag får värmesvallningar till och från. De kommer säkert från progestronet. Men värst är illamåendet som kommer och går, blir som ett kolli då de är som värst, kan inte röra mig för då känns de som magen ska vända sig ut och in. Jag är sugen på nåt hela tiden så de blir mycket småätande.
Vill att dagarna ska rulla på nu, än är de många dar kvar innan man vet hur de gått! 

Godmorgon kära läsare!

När jag klev upp imorse, så låg Gibson vid dörren och sov, Kompis och Snobben låg i tvrummet, där de brukar ligga ifall nån av oss inte är hemma. de saknar Musse och de gör jag med. De gör så ont att se de andra katternas blickar, de ser riktigt ledsna ut. jag tror dom vet att Musse inte kommer tillbaka.
När Mattias åkte med honom igår, så var de andra katterna ute på balkongen, vi ville inte att de skulle se när vi packade in Musse i buren, ifall han inte skulle komma tillbaka.
De är tomt här hemma, de första jag gjorde när jag vaknade var att gråta en skvätt till i kudden, usch så många tårar de runnt sen igår kväll. Nu bränner  tårarna i ögonen igen. Men jag försöker hålla tillbaks dom.


Kram på er!

 Finaste husmusen!

Ja då var jag ruvare till ett top10 ägg, ett 24karats guldägg fick vi, eller vi fick 2, ett till frysen oxå!
Jag bara bubblar av nåt sorts konstigt rus, förmodligen ett lyckorus <3
Ägget var bland de bästa man kunde få. Dom sa att de blev få ägg men de bästa man kan få istället. Jag ska vila veckan ut skulle inte ens gå till jobbet och då vet de att jag ändå bara arbetstränar 2 timmar per dag. Men de tyckte jag skulle vara hemma om de fanns möjlighet fram till måndag.

Kan inte skriva mer just nu, de bara snurrar i huvudet på mig!

Skriver säkert mer senare, är för okoncentrerad just :)

Kram på er!

Nu är de inte många timmar kvar till vårt efterlängtade ET, jag vaknade strax innan sju, klarvaken och svettig. jag suckade för mig själv vred och vände på mig. Tillslut lyckades jag slumra om lagomt till väckaren ringde.
Jag är så äckligt nervös, de är fjärde gången jag ruvar nu på 11månader. Samtidigt som jag är jätteglad, så är jag oxå jättterädd för att lyckan ska bli kort.

Nu ska jag göra mig klar för lite jobb, mår fortfarande superilla oxå, när jag vaknade tidigare så var de nära att jag var tvungen att gå till toan och kräkas! Usch så mycket balnade känslor de är som härjar i kroppen!

Kram på er!