Måndag idag och jag har gjort de barnmorskan bad mig om, ställt mig på vågen. Den visar ynka 47.3 fortfarande och jag känner mig så trött på det här. Jag har ätit och mumsat och druckit hela helgen men ingenting händer :/ Jag känner mig orolig, ledsen, totalt slut på energi.. näst intill deprimerad. Varför är jag så slut?? Orkar verkligen ingenting.
Mattias ringer just nu till gyn och jag är uppriktigt livrädd för vad han har att säga då han ringer tillbaka till mig, jag är sjukt rädd för att han ska säga att dom ber mig åka in. Jag hoppas dock att det har nån annan lösning på problemet. Jag måste ju upp i vikt kan inte väga så här lite de tär på mig både fysiskt och psykiskt. När illamåendet kommit har jag kunnat dämpa det med lergigan. Har inte kräkts mer sedan jag åt lunch som jag tog vitamin tabletten till, har sedan dess inte fått i mig nå vitaminer.
Mattias ringde upp mig nu, och den ssk han pratade med skulle lämna över det här till den ssk som idag har jour som även var samma ssk som hade hand om mig då jag låg inne. Så nu är det bara att vänta på att hon ringer mig så får jag se vart detta bär av.
Håll tummarna för att jag inte behöver åka in, det var verkligen inte ett dugg roligt att ligga inne.
Jag kommer nog lite smått att bryta ihop om jag blir inlagd igen, det är ju för en bra sak skull, men man måste ändå få bli ledsen :/
Mattias tycker det är så hemskt att jag ska behöva vara så sjuk i denna graviditet som att det inte räcker med långa och jobbiga väg vi hade för att komma hit... Vi är uppgivna båda två.
Och självklart finns de dom som har det värre, men för mig är det här sjukt påfrestande. Jag väger ju luft!!!