Idag har det vart en jobbig dag på många sätt och vis, mest av personliga själ.
När väckarklockan ringde imorse, var allt jag kände -VILL INTE!! Ville bara ligga kvar i sängen hela dagen. Tillslut släpade jag mig upp och gjorde mig klar och gick ner till vc för att träffa läkaren.
Jag blev inte så mycket klokare av nåt och velade hit och dit och kunde inte ge mig nå bra svar. Problemet i tummen/armen fanns det inget att göra nåt för just nu utan bara hoppas att det inte blir värre. Jag kan ju röra den och böja hur som helst utan att det gör ont.
Hon skulle göra en remiss till mig som jag kunde ta med till sjukgymnasten, för att se hur vi kan underlätta mina ryggbesvär, eventuellt kunde bli så att jag tillslut kommer behöva använda tens för att lindra besvären. Inget hon ville sätta in just nu, då hon hon helst ville att graviditeten skulle få gå längre. Får se hur det blir, just nu biter jag ihop och min smärtgräns har med åren åren blivit rätt hög som tur är.
På eftermiddagen ringde läkaren från spec.mödra och gav oss en tid för vårt nästa ultraljud och den 16 november kl 8:30 ska vi vara där. Var så gulligt av henne att ringa mig personligen istället för att bara skicka en tid som hon sa först att hon skulle göra.
Idag är jag trött och slut med ett illamående som gör att det bara gått ner yoggi, vätska och frukt.
Sitter oxå med en fruktansvärd huvudvärk som liknar mer migrän, gör ont över ögonen och jag är ljud och ljuskänslig. Så jag sätter nog boxern på rec och spelar in mina program jag vill se idag och lägger mig tidigt tro att jag och min kropp behöver det.
Jag är så trött och utmattad sedan flera veckor tillbaka och det sätter sig tillslut psykiskt då man inte ens längre orkar hålla sina blommor vid liv och att min man får göra allt. Han gör det mer än gärna, men mitt samvete klarar det inte. Jag får verkligen inget gjort, en så enkel sak som att duscha är en kraftansträngning för mig just nu. Gissa om jag längtar tills detta vänder... om det vänder :/ Men det tänker jag iallafall hoppas på att det gör. Jag får ta en dag i taget helt enkelt, vissa dagar timma för timma.
Igår efter middagen så var det bara att gå in på toan och lägga upp den igen, vid 06 imorse då jag klev upp för att kissa så hulkade jag igen inget annat än saliv som kom upp då. Men jobbigt är det att kräkas på tom mage för tillslut känns det som att inälvorna är på väg upp.
Nä det var en liten update från mig, som idag hade kunnat haft en bättre dag, men vi satsar på att jag får en bättre dag imorgon istället, då är det ingen väckarklocka som kommer att jaga upp mig utan jag kan lugnt ligga och grisa i sängen så länge jag vill och behöver.
Kram på er mina bloggsystrar!
Kommentarer :
#3:
LadyBond
Sara:
Varför ska hon andas ut efter vecka 12?
Jag har fått missfall vecka 14 och andra senare ändå.
Jag hoppas iallafall att det kommer gå bra Denise och att du kan njuta mer och mer av din graviditet.
Och att illamåendet försvinner mer och mer. Och att tiden går fort :)Tills du har din lilla plutt i famnen :)
#4:
Sarah
Lady bond:
Ja, fast man måste tänka positivt. Man kan ju få missfall när som i graviditeten, men risken minskar betydligt efter man sett hjärtat slå och efter vecka 12. Kan man minska att slippa gå på spänn i onödan är det bra både för mamman och barnet. Men andas ut helt gör man väl aldrig...
#5:
LadyBond
Sara: Visst har du rätt i det.
Och..det påverkar inte barnet om man mår dåligt och är spänd.. bara vid tex preklampsi..och då bara för blodtryckets skull bland annat och kan leda till att man föder för tidigt och därför inte bra för barnet.
Jag är visst alldeles hopplös nuförtiden
besservissern smyger ut litet diskret
Wiii, redan vecka 11! Tänk en vecka till 12, sen kan du andas ut! Man måste få ha dagar när man inte mår så bra eller inte gör så mycket för att uppskatta morgondagen. Passa på att njuta av att vara själv eller kunna ha kvalitetstid med din man innan bebisen kommer. Även om barnet kommer föra er närmre varandra så ta hand om varandra lite extra nu innan. Har du tråkigt kan du unna dina läsare många inlägg i bloggen!!!
skrivenKram min vän och kämpa på! Kram kram