Veckorna rullar på bra nu, vilket är helt underbart. Om fyra dagar får vi den sista titten på liten, ska verkligen försöka få med en bild hem då oxå. Sen har jag ingen aning om när vi får titta till liten igen. Jag hoppas inte vi behöver vänta så länge som till i mitten av december på rulet. Vill nog ha en lägesrapport från liten innan dess. Ska prata med barnmorskan ifall vi kan få ett ul i vecka 12-13.
Eventuellt blir det kubbtest för oss om vi får, och då får man ju se liten igen. Som jag förstått brukar den undersökningen göras kring vecka12+.
För övrigt så mår jag som en trasa, mer död än levande. Min vikt fortsätter rasa och idag står vågen på 47.7kg. Kräktes inatt och sen igen idag då jag ätit kräm, den kom upp fortare än den slank ner. Igår kunde jag ändå få i mig lunch och eftermiddagsfika (en baguette med kycklingröra på) till middag åt vi köttsoppa, har vart sugen på de ett par dar och igår blev det av. Tänkte att köttsoppa måste ju vara snäll diet för magen. Jag hann bara ställa bort min tallrik så kände jag illamåendet, plockade fram lergiganen men fick släppa den och springa på toan... då kom middag + lite annat upp. Jag är verkligen jätteglad över att vi är gravida och att jag mår som jag gör betyder tydligen att det är en stark graviditet och bebis i magen. Men jag saknar ändå min energi och aptit, tycker det börjar bli enformigt att bara kunna sitta/ligga i soffan hela dagarna. Oftast då jag kliver upp får jag kraftigt blodtrycks fall, måste oftast ta tag i nåt brevid mig och luta mig mot en stund, då de även svartnar till för ögonen och kroppen blir som sockerdricka, den domnar av. Har hittils inte svimmat men det har vart nära ett par ggr.
Det är otroligt skönt att det är helg nu, mannen är hemma och det känns tryggt. Jobbigt för honom oxå med en så sliten fru, han är trött och inte blir han piggare av att jag inte orkar nåt. Men han har ju full förståelse varför, och han lider med mig. Inatt då jag satt och hulkade kommer han yrvaket upp och kollar till mig och ger mig vatten. Han är så underbart snäll.
Kommentarer :
#2:
Anna i gbg...
Vad roligt att läsa att allt går bra- även om illamåendet inte låter så kul :-( Nu kan det ju inte gå annat än strålande bra- hehe...
Ser fram emot att få läsa om den lille/lillas framsteg :-)
Oj vad jag lider med dig! Och känner igen mig. Köttsoppa åt jag en gång, och aldrig mer...likaså stuvade makaroner. Jag gick ner 6 kg, men sen i vecka 17 vände det, då kunde jag äta och gick upp i vikt igen.
skrivenBlodtrycksfall hade jag också. Ett tips är att köpa stödstrumpor..det hjälper att få upp blodet till huvudet lättare. Även såna här Sea band för illamåendet...hjälper i alla fall att ta av udden på illamåendet. Styrkekramar//Tina