När jag kom hem från jobbet så var jag kissnödig som en tok och bestämde mig då för att ta de sista CB testet jag hade, har inte testat nåt mer sen de digitala i måndags som visade GRAVID. Bara för att se om de blivit starkare. Men fick då ett så gott som blankt test, doppade även den andra stickan jag har från testlagret, som jag oxå haft omslag på men den var oxå blankt. Bara en yttebytte skugga/aning om att de kunde vara nåt där. de had gått från klart synliga test til ej synliga. Så när jag senare åkte in till stan för att göra iordning mina naglar så, så köper jag ett nytt digitalt för att se vad de visar. Och den visade de värsta.. EJ GRAVID.
Allt bara snurrar, känner mig yr & marken försvinner under mig, jag vill rasa ihop i en hög & inte kiva upp igen på ett bra tag. Hjärtat värker och jag bokstavligen menar det. De gör ont och det känns stundvis som jag ska sprängas inifrån & ut. Varför är allt som snurrar. V A R F Ö R ????
Finns inget riktigt svar. Oddsen vi hade med min slemhinna på bara 3.5mm var inte stora, de visste vi. Men de gjorde vad de kunde på kliniken & därefter har jag gjort vad jag kunnat. De är så jag försöker tänka men tankarna snurrar ibland iväg & allt känns så förvirrat & splittrat. Kommer vi någonsin få ett barn??!!??Hur mycket ska man orka. Jag vet ju att vi gör det om & om igen om vi måste, dock inte för att vi orkar. Utan vi har inget annat val. Det är orättvist.. så orättvist!
Vi kommer att resa oss igen.De vet vi men just nu gör de fruktansvärt ont & de måste få komma ut. Styrkan finner jag i min underbara man & jag tror han säger desamma. Vår kärlek är så stark & vi tar oss igenom det här, det vet vi.
Men vi trodde faktiskt som så många andra att det var vår tur nu. Att vi plågats tillräckligt.
Men de är inte över än, vi kommer ta upp kampen igen. Men först en ordentlig pause & vila.
Nu ska vi försöka kolla på Off the map & bara vara.
Kramar från oss
Kommentarer :
Åhhh... Va ledsen jag blev... Jag som ville berätta att vårt test var positivt!! Tyckte de va så kul att vi båda skulle få februaribebisar båda två....
Usch jag vet knappt vad jag ska skriva.. :(
KRAM!!!
Finns knappast några ord som hjälper i detta läge. Skickar bara massor av kramar och svär åt orättvisan. :o(
Åh...så ledsen jag blir!! Fasen, att livet ska vara så orättvist :( Skickar massor av kramar!!
Ååå.... Jag har just gjort samma sak själv... Fick det slutliga beskedet i söndags... Mitt i livet bara stannar allt, ett telefonsamtal, en bekräfteles på det man inte vill veta...
Vi har gjort 3 IVF, och vet inte om vi orkar mer nu. Denna jobbiga berg-och-dal-bana av känslor hela tiden... Min kropp är fortfarande full av hormoner, det nästan sprutar ut ur öronen. Kanske när vi gråtit ett tag, fått lite distans och jag blivit normal igen... Då kan vi nog tänka.
Mina tankar är hos dig, jag svär över alla orättvisor åt dig också!!! KRAM från en syster...
Jag är så så ledsen med dig.
skrivenDet är så hemskt att bli lurad när man är så så nära.
om det finns något jag kan göra eller säga..hör av dig.
Stor varm kram