Är klockan 14 å då ska jag ringa till KK för att få en tid för hysteroskopin, åååå vad jag hoppas att de har en tid till mig nästa vecka, skulle vara så skönt att få göra bort det på direkten för att sen bara vara resten av sommaren.
Vi hoppas ju på att dom hittar nåt som är avikande & som självklart går att åtgärda. Hittar de inget så står vi ju kvar på samma ruta som ett frågetecken om vad de är då mina pyren fastna men sedan bara släpper.
Jag mår bättre idag, har inte alls lika ont & blödningen har nästintill stannat av. De var mest smärtan jag hade som fick mig att lite smått bryta ihop igår, allt blev så påtagligt då jag började blöda. Var nog först då jag insåg var de var på väg... än en gång!
Om vi någonsin får ett plus igen så kommer de vara mycket blandade känslor kring det, klart vi kommer att bli glada men rädslan kommer vara störrre än lyckan den gången. Det vet vi.. vi vet att nu är det inte roligt längre, bara massa nödvändigt ont!! Om ni fårstår mig?
Nä nu är de inte många minuter kvar tills jag ska ringa.
Kram så länge!