Har precis kommit hem från jobbet, försökte äta lite men jag mådde alldeles för illa för att få ner nåt. Jag mår inte så bra på progestronet, ett hormon som gör mig illamående och mer lättretlig, inte alls kul att svänga i humöret så. Jag är förbannat LESS på hormoner nu rent ut sagt! Varför kan de inte bara funka normalt för oss.
Har inte fått nåt samtal från kliniken vilket är mycket bra, de betyder att våra små liv frodas och mår bra där i värmeskåpet. Hoppas lilla skrutten kommer trivas i mitt värmeskåp nu i nio månader!
De var en liten update från mig, ja mår inte så bra just nu och all min energi går till att mig igenom dag för dag.
Men de har vart 2 väldigt intensiva veckor där man plågats med hormoner och en MASSA sprutor, och den elakaste sprutan använder jag mig fortfarande av var dag, så de kanske inte är så konstigt att humöret inte hänger med. Och de är en livsviktig spruta för vår bebis, för utan den så tror läkarna att jag kommer få missfall igen. Så de är bara att så vackert bita ihop och härda ut! Usch!
Nä idag är en motig dag, är väldigt spänd inför hur de ska gå med allt, om den här historien får ett lyckligt slut eller ej!
Kram på er!
Missförstå mig rätt, men skönt att jag inte är ensam i min oro. Jag andas ut för en stund nu, tänker att nu är klockan för sen för att de ska ringa. Nu har det gått hem.
skrivenÄr också helt slut och undrar om det inte är Crinone som bidrar till att jag är så sjukligt trött.
Längtar som du till i morgon, då ska vi bli ruvare till varsitt pyre. Måtte det gå vägen!!!
Kram. Ha en trevlig kväll!