Då var vi färdigpackade, väntar nu på att vi ska bli upphämtade av Johannas föräldrar.
Det ska bli så skönt att få komme hem en vända, och att få åka hem utan överdriven ångest i kroppen är ju helt underbart.
Det gick bra med sprutorna igår, cetrotiden känns verkligen ingenting, det är mycket vätska som sprutas in men det känns NADA!! Förstår inte riktigt det, men jag klagar inte. Menopuren svider mer för var dag jag tar den, men min mage är svullen & öm nu från alla stick.
Min mage var verkligen svälld som ballong igår kväll då vi la oss, jag visste hur jag skulle ligga, då det tryckte på magen hur jag än låg, jag snurrade bra länge i sängen innan jag somnade. Sen trycker de även på mot svanken, där jag normalt har ont jämt så det är mindre skönt. Men det är inte länge kvar nu. Om en vecka så är äggplocket förbi och vi väntar då på återföringen. Förutsatt att de finns några blåsor på måndag, men den risken känns inte så stor. Inte som de känns i magen. Blåsor finns det nog, men det ska gärna innehålla ägg oxå och inte bara vara fyllda med vätska. Sist punkterades 20blåsor på äggplocket, men det fanns bara fyra ägg. Så man ska inte förlita sig på att alla innehåller ägg.
Det är mycket som ska försöka hinnas med nu då vi åker upp, och som vanligt så önskar jag att jag kunde klona mig. Kommer inte hinna med att träffa alla man vill och så är det jämt. Mattias har en stor familj och jag har en ännu större. Jag ska iallafall inte stressa för då blir jag alldeles hispig och förstörd, och jag rör mig inte så bra heller då det ömmar & spänner i magen.