Ringde till kvinnokloniken för att prata med dom om att jag fortfarande inte fått min mens som skulle vart här förra måndagen!!! De var ju de vi utgick ifrån då jag fick tiden för hysteroskopin på torsdag. Jag frågade hur vi skulle göra nu då den inte kommit och undrade oxå om man kunde göra den ändå på torsdag såvidan den inte kommer till dess. Men de gick inte man var tvungen att göra den en vecka efter blödningen, för att slemhinnan skulle vara på ett visst vis.
Så då är de bara att vänta då....suuuuuck.... om ni bara anara hur less jag är på det här väntandet!
Jag ser ju nu hur våra eventuella chanser om att få tina upp vår frysis innan de stänger i juni bara blir mindre och mindre.
Nu har alla mina krämpor som jag brukar ha under mens försvunnit och jag är helt säker på att den hoppat över en månad.
En IVFvän från familjeliv gjorde just en hysteroskopi och de hittade inget fel på henne så när hon ringde till kliniken och undrade om hon när hon kunde få tina deras frysis, så skulle kroppen först läka/vila från ingreppet. Har för mig att de gick bra att göra ett fet i menscykeln efter den.
Så vi kommer med all sannolikhet få vänta tills i höst innan vi får tina upp den.
Usch!! Den tanken skär som tusen knivar i hela mig.
Jag känner mig så ledsen, trött och tom just nu!
Då satte berg och dal banan fart igen!
VARFÖR kan de inte få flyta på bra för en gångs... en gång, är allt jag begär!
Nä bara motgångar hela tiden, de står mig över huvudet nu!!
Nä nu ska jag ta mig en kaffe med min underbara man ute på ballis i solen, och försöka att låta detta rinna av mig..
Soliga kramar till er!
Kommentarer :
#2:
Jenny
Jag vet att det kan kännas frustrerande och svårt och vi är alla olika, Vi tog ju en paus nu för vi känner att det är för jobbigt.. Har ni funderat på det? det kan ju trots allt vara bra för kroppen oxå med tanke på hur den strejkar nu så kanske både kropp och hjärna behöver lite paus.. Ta en resa, rå om varandra, ta bort tankarna på att det måste måste måste funka med alla små steg för annars blir det INGET..
Stressen är allt för stor på oss ivf'are och jag tror inte det är nyttigt nånstans..
jag tycker det känns helt underbart att planera ett normalt liv nu och visst tänker jag på barn och ivf hela tiden men inte alls på samma sätt för jag vet att jag inte orkar en omgång nu. Mitt psyke är värt så himla mycket mer och ivf hinner vi göra i massa år till så nu är det slutstressat.
Det tär oxå på relationen, inte att man slutar älska varandra utan att man går runt och lider hela tiden och man gråter mer än man skrattar.. Det är så mycket negativt med att känna sig nere, det påverkar kroppen så mycket mer än vi bara kan tänka oss.
Det låter som ni är inne i samma fas som vi är känslomässigt i denna process och vi löser ju alla våra problem olika och ni kanske inte alls vill ta en paus utan känner att ni bara blir tvingade till det.. ja jag skulle ju kunna skriva en hel a4 sida om detta hehe skickar iaf en hel drös med kramar till er
#3:
Denise
Tack Ickan, ja du om någon vet hur vidrigt de är!! Men vad glad jag är med dig att den äntligen kommit igång nu =) Kram Kram
Tack även till dig underbara fina Jenny, för ditt stöd och kloka ord!
Vi vill ji inte vänta utan känner de som en stor sorg att inte kunna få göra vårt fet som vi var så inställda och hoppats så mycket på. Det betyder verkligen jätte mycket för oss att få tillbaks vår frysis innan de stänger för sommaren, för om vi då skulle få ett minus igen så har jag lättare att läka de under sommartid då jag är mycket starkare som person än vad jag är under höst och vinter. Sen var planen att om vi inte skulle lyckas med vår frysis, att ta en rejäl pause och verkligen låta kroppen läka innan man gör den 3:e IVF:en.
Jag funderar på att ringa till kliniken och berätta läget och fråga ifall vi inte att kan få tina vår frysis nu utan att göra hysteroskopin före, och sen om de skulle bli minus göra den innan 3:e och sista IVF:en. Men hur de än blir så ska jag än om de är svårt försöka hitta tillbaks till de roliga i livet. men just nu mår jag så dåligt pga av annat än just barnlösheten. Har en jätte sjuk pappa eller verkligen döds sjuk, han är så dålig så han gå bort när som helst.. allt från imorgon, till en månad..år.. och så har de vart i många år. en jobbig inre stress att leva med, de skick han är i nu så befarar vi verkligen på att få begrava honom detta år :/
Massa kramar till dig och åter tack för dina fina ord och ditt pepp!
#4:
Jenny
Usch då! Ja så sorgligt det än må vara att inte få barn så är ju sorgen att mista en man älskar lika stor minst sagt. den stressen kan jag inte sätta mig in i då alla jag känner som gått bort har gjort dt väldigt hastigt så det har mer blivit som en chock..
Ja jag kan förstå att man liksom vill göra klart ivf2 innan man tar paus. så jorde ju vi med. jag hoppas ni får göra det innan den andra undersökningen då så att ni i så fall hinner läka själen innan ni tar nya tag.. NU hoppas jag ju givetvis att ni inte behöver fler försök!!
kram kram sug i dig lite sol och glada tankar nu :D
förstår att väntan känns tung som fan...usch denna väntan äter upp oss innifrån...
skrivenTa hand om dej!
Vilka vackra blommor btw, ja är en riktig rosälskare!
Kram