Måndag igen & en nu vecka framför oss, jag känner mest oro & ångest nu.
De är så mycket som hänger löst i luften än & jag förstår inte varför de ska ta sån tid att få besked.
Samt stressar jag upp mig för abrets träningen, jag vill börja NU, stressar över mitt ovetande över hur lång tid de ska ta för arbetsförmedlingen att handlägga de.
Ska ringa in till min "chef" idag & berätta för honom hur de gik på mötet, vi bestämde de innan vi skildes åt sist.
Kommer säkert må lite bättre då jag pratat med stället jag ska vara på.
Är oxå lite depp för jag är helt säker på att vi inte lyckats bli gravida själva den här månaden, vilket dock ändå var en minimal chans så hoppas man ju änd när man vet at man har sin ÄL & när kliniken dessutom inte hittar nåt fel på nån utav oss... ofrivilligt barnlösa som de så fint heter.
Men om ca 2 veckor är de istället dax för mig att plocka fram mina älskade vänner ÄL stickorna :)
Usch... känner redan nu vilken psykisk press de kommer att vara nästa gång, då de är sista ägget, som kanske inte ens klarar upptiningen & sen kan man heller inte förlita sig på att de finns plats i deras kalender, ja ni som kämpar med ivf vet nog precis hur jag känner mig nu.
Inom mig härjar ett stort krig bland alla känslor & jag gör allt för att försöka sortera dom, bort med dom dåliga & fokusera på de posetiva. Jag bråkar med mitt inre & jobbar med mitt tanke mönster, vilket inte är de lättaste.
De blåser i falun idag & rejält oxå, himmlen är grådisig & ibland kikar solen fram korta små stunder.
de var några rader från mig...
Nu blir de lite kaffe sen en varm skön dusch!