Hejsan!
Äntligen sitter jag nu här och skriver, de har varit alldeles för mycket runt omkring ett tag, som tagit alla mina krafter.
Sthlms resan med Fanny var hur skoj som helst, och tokio hotel var mycket bra faktiskt.
På lördagen då vi kommer hem får jag senare under dagen veta att en nära vän lämnat jorde livet, de tog hårt på både mig & mattias. Och jag kände ett tag hur jag började tappa fot fästet, men har nu hittat balansen igen och står åter med båda fötterna på jorden.
De var otroligt skönt och mysigt att ha Fanny hos i 9 dagar. De blev så attans tomt när hon åkte.
Snart är jag oxå helt utan antidepp, de har gått rätt bra ändå att trappa ner dom. De ska bli så skönt när jag är klar med min nedtrappning. Så nice att inte behöva äta medicin mer, de som oroar mig är hur de ska gå när min ångest kommer och de inte finns något som kan lugna mig.... dom tabletter man kan äta samtidigt som man är gravid är ungefär lika effektiva som en sockerbit....
Så de är min ångest som fortfarande oroar mig, för den kommer ine att försvinna bara jag får en bebis i magen, nä då tror jag snarare att den kan förrvärras.
Ja ni som lider av svår ångest vet ju vad jag menar.
Idag börjar äntligen den oförglömliga resan vi har framför oss, ikväll 20:00 Laddar min man sprutan och sticker mig för första gången!
Nu bär man på så mycket blandade känslor att magen är alldeles konstig, känner mig riktigt kräk sjuk. Ja jag är verkligen nervös, så nervös att jag börjar känna mig helt paralyserad!!
Är jätte lycklig & riktigt livrädd! Säkert fullt normalt, men ingen trevlig blandning.
så v. 12 är de ÄP & och v.13 är de återföring av ett befruktat embryo :)
Har ont i halsen och i ena örat oxå, jag kanske håller på att bli sjuk på riktigt. Örat börjar bara värka mer & mer. Typiskt.. om jag ska få öroninflammation nu oxå!
Nä nu bara snurrar de i huvudet på mig, men en liten uppdatering har ni nu fått :)
Bye Bye