Två som önskar bli 3, en väntan som blev längre än 9 månader

Japp nu är vi nära vilken dag som helst på börjar vi vår andra IVF behandling.
De är pirrigt som tusan är spänd av förväntan hand i hand med rädsla/nervositet, hopp & förväntan, men på ett härligt sätt!
Hehe är nog bara en IVF:are som riktigt kan förstå känslan :)

Denna behandling vill kliniken testa nått nytt, Jag börjar med mina hormon sprutor en dag tidigare än förra gången för de ville se om de på så sätt kunde få ut fler ägg :) Sen har de lagt till ytterligare en spruta fragmin (blodförtunnande) den ska tas var dag från sprutdag ett, börjar då med 2500EI och sedan höjer dom den dosen till 5000EI från ruvnings dagen.Sen fortsätter jag med den fram till v12 om vi blir gravida. Så jag kommer totalt att ta 3 sprutor om dagen och den 4:e och sista sprutan är ovitrellen den tas 1.5 dag innan äggplocket för att mogna alla ägg de framställt. Alla sprutor sätts i magen, så jag kommer ju vara lagomt sönder stucken på slutet. De ska sättas i en halv måne under naveln.
De är Mattias som får agera sjuk sköterska och sätta alla spruto. på så vis får han oxå känna sig mer del aktig då mesta mest handlar om/händer mig.
 Fragmin sprutan har jag ju haft tidigare oxå fast har då bara haft den från den dagen jag börjat ruva, de är den som gör jätte ont och man får ett blåmärke efter varje stick!
 
Mina sprutor heter, puregon( som en insilin spruta), cetrotide( en sprutande med tillhörande ampull som man ska blanda iordning innan), fragmin ( blod förtunnande spruta) och ovitrelle (äggmognads sprutan).

De enda jag väntar på just nu är tant röd som hör och häpna är ca15 dar sen!!! Brukar aldrig vara så här, men på kliniken säger de att händer ofta att de blir så här i väntan för en IVF behandling. Men de börjar bli riktigt frustrerande nu. Om den som jag tror kommer den här veckan så börjar jag spruta på blöd dag två. Och har då inplanerat ÄP vecka 7 men dröjer den till nästa vecka så är jag inplanerat även vecka 8 :) Vilket är hur snart som helst ju :D Och sedan blir återföring av embryo mellan 2-5 dar efter äggplocket beroende på hur hur länge de odlar dom!
Vi längtar som en tok till vi ska få köra igång, jag säger vi för jag talar oxå för Mattias i den saken. Han längtar lika mycket som jag <3
Nu hoppas jag bara att allt går risk fritt och jag inte blir sjuk av hormonerna eller överstimulerad!

Jag kommer uppdatera flitigt och jag hoppas ni vill fortsätta nya som gamla läsare att följa med oss på vår resa som kommer bestå av blod, svett och tårar :)
På både gott och ont!
Med slut resultat en levande bebis innan året är slut... de skulle vara total LYCKA!
Men de är mycket som ska klaffa innan man är där!

Läkarna gör sitt bästa för oss och att vi ska lyckas och de är trots allt svergies bästa IVF klinik som vi har turen att få gå på. Så nu ska de banne mig gå vägen!

Önska oss all lycka nu på vägen, de kan behövas!
Håll gärna en tumme eller två oxå!
Var inte rädd för att kommentera och peppa oss på vägen <3
De skulle varmt uppskattas med lite peppande ord och stöd, men absolut inget tvång ;)

Kram på er min kära läsare!

Idag har de vart en jätte härlig dag med strålande sol och plus grader. Jag blir så glad!!

Vi började dagen med att åka hemifrån vid 9, de gick bra att byta sängarna.Så inatt får vi ligga skönt i mjuka sängar. Fyllde även på ljus förrådet och köpte två fikusar. Som nu så fint står i vardags rum fönstret. När vi kom hem igen från ikea så blev de lite kaffe sen åkte vi in till stan och bättrade på solbrännan. Vi gick in till mina underbara arbets kollegor och surrade lite medans vi väntade på bussen hem.

En alldeles underbar lördag helt enkelt!
Nu blir de lite middag sen soffmys. Mattias ska iväg och jobba två timmar vid åtta. Han ska ta reda på disk som ska diskas på skolan. Har vart nå galej där!

Kram på er!

Imorgon bitti bär de av till IKEA vi ska byta ut sängarna. De är alldeles för hårda- De är en fin garanti de 90 dagars sov garanti man får byta inom 90 dar ifall man inte nöjd.
Ska bli roligt att åka till IKEA. De blir på fyllning till ljus förrådet och nån ny blomma, de har billiga blommor där. De piffar alltid upp lite med nån ny grön växt :)
Fick ett litet ryck och bytte gardiner i köket och satte in lampor i fönstren i tv rummet! Ska byta skärm på lampan i köket oxå måste bara hitta den först :)

Mattias står och kockar, de blir stekt fläsfile, potatis klyftor, bea och sallad! MUMS!
Sen blir de soff mys och lets dance.

Jag älskar fredagar!

De blev en fika med min underbara Lina idag efter jobbet. Så nu väntar jag på att mannen ska komma hem, tänkte bara skriva ett par rader sen ska ta disken och lite plock här hemma! Så man har plockat och rent inför helgen, de är skönt! Jag börjar få liv i mina blommor igen här hemma, dom har inte haft de så lätt de senaste veckorna. Man ser direkt på våra blommor här hemma hur jag mår! För när jag mår bra så mår även våra blommor bra! Jag har en blomma/träd som heter ödets trädet, de ligger mig varmt om hjärtat vilket kanske oxå hörs på namnet. De bara tvär dog i höstas tappade alla blad och de blev bara en torr stam kvar... men jag vägrade slänga det. Kunde bara inte.. utan har vattnat de titt som tätt och nu har de konstigt nog börja leva upp igen. Massor med nya gröna blad kommer, de verkar oxå som de kommer blomma igen. Förra året blommade med 6 vita fina blommor med en röd sträng mitt i blomman! Ja jag är riktigt glad att fått tillbaka trädet i livet.
Och jag har även börjat få hopp om livet igen, jag ser framåt nu och mår bättre och bättre igen för var dag som går. Hoppet och lyckan kom när vi började planera inför nästa IVF igen. Jag mår så fruktansvärt dåligt av att stå  still i IVFen och vänta. Två storra dörran slås igen framför mig med stora kjedor runt handtaget... de är dörren till framtiden.Bakom den ser mittt liv helt annorlunda ut. Bakom den så har vi två blivit tre, där lever vi lyckligt med vår egna lilla kärnfamilj! De liv vi drömmer om. De börjar bli frustrerande nu denna oändliga väntan. Jag vill inte vara depprimerad längre... barnlöshet och deppression går hand i hand och jag känner de så väl inne i mig.. de ligger där och pyr och vid varje misslyckande så flammar de upp och blir till eld. Man blir lessen och nedstämd. Man reser sig och faller igen....
Jag hoppas så innerligt att jag inte behöver falla så där djupt igen, att vi ska lyckas nu och att jag får bli mamma i år.
Jag har börjat våga tro de iallafall och jag måste av egen erfarenhet säga att hoppet är de sista som lämnar människan.

Shiiit blev en massa rader de här :)

Nu åter till vardags bestyren!

Kram på er!

Ja solen tittade just fram, vi har haft mulet hela dagen, men så plötsligt sprack de upp och blev blå himmel!
Vilken energi man genast får, eller åtminstone jag. Jag mår så sjukt bra av solen. Solen/värmen gör mina fysiska och psykiska krämpor lindrigare. Jag får så sjukt ont i kroppen under vinter halvåret vilket oxå gör att jag bli mer nedstämd än vanligt!
Snacka om att bo på fel bredd grader! Hade de varit enkelt att flytta utomlands med 4 katter samt att få bra jobb så hade jag gjort för länge sedan. Men när man behöver vård för både fysiska och psykiska krämpor så är man ändå tryggast hemma i svergie. Med bra sjukvård och ett språk man förstår. Nog för att de idag finns många läkare i svergie som man knappt förstår pga av att de inte lärt sig behärska de svenska språket. Men nu är de inte så lätt, så jag får allt leva mig med 6 kalla månader om året!

Jag har vart hemma från jobbet igår och idag, min mage är i risigt skick, fruktansvärda smärtor och ett evigt springande fram och tillbaka på toan! Trodde till en början att de var släng av magsjuka men de är min stress mage som är en aning värre än vanligt. Inte roligt att infinna sig på en buss eller inne i en butik när magen kniper åt och en toa bör helst finnas inom ett par meters räckhåll!
De är ett jobbigt socialt handikapp, som blir bättre och sämre till och från.

I mars står vi i start groparna inför IVF nr 2, känns otroligt skönt att ha satt ett datum på de igen, man börjar få ett nytt hopp om att vår dröm/framtid kanske inte är så långt borta nu!
Jag längtar jätte mycket tills vi ska köra igång igen.

Nä nu ska jag göra lite vardags bestyr!
De var en liten update från mig!

Kram på er!

För de ängla barn som alldeles för tidigt lämnar sin mor och far <3

Tankar till er alla!

Hittade denna fina dikt i en blogg jag läser, hon hade i sin tur lånat den från en annan. Så jag lånade den nu av henne.
Den stämmer så bra in på de känslor man känner och sorgen man bär på när man är barnlös! Det är en DJUP sorg att leva och kämpa som vi gör! Att inte veta om vi en dag får de vi hoppas på , en alldels egen familj...ja de är framtiden de.. vår framtid som just nu ligger på is!


Dagarna känns långa och himmelen känns grå
Utanför hörs fåglar, och himmelen är blå
Minuter rullar sakta, länge varar en sekund
Man önskar att man kunde tänka på annat för en stund

Men alltid finns den där, längtan efter ett barn
Trots att åren går, blir man aldrig van
Omkring en växer magar, en sån man ville ha
Istället för ren glädje, mår man aldrig bra

Och ständigt kommer frågan: "Varför inte ni?"
Det är väl klart vi längtar tills lyckan står oss bi
Men nåt som för så många, är så väldigt lätt
Är svårt för många andra, trots att man gör rätt

Så rullar månader på igen
Och magen växer på ens vän
Månader som blir till år
Och vännens bebis syskon får

Själv står man där ledsen när alla frågar
Förstår ni inte att det mig plågar?
Vi kämpar för det ni klagar på
Ska det vara så svårt att förstå?

Illamående, värk och smärta jag tar
Om jag med det får en bebis kvar
Gråt, blöjor, sena nätter, jag bryr mig ej
Om det betyder att den stannar hos mig

Men frågorna kommer med tiden ändå
För det var längesen dags att "skaffa" små
Kanske vänder cirkeln en dag
Och den som går med mage är jag

Men tills dess kryper tiden sakta fram
Man känner en djup och oförklarlig skam
Ska vi få barn, kommer vi att hinna?
Varför kan jag inte vara en helt normal kvinna?

I gemenskapen är vi utanför, sånt är livet
På grund av nåt andra tar för givet
Får vi barn blir de yngre än andras ändå
Lekkamrater är inget att hoppas på

Gemenskapen att vänta barn med en väninna
Kommer vi heller aldrig att hinna
Månad efter månad, tempar och testar man
Livet är en plåga för de som inte kan


Kram på er!

Vill tacka er läsare för detta år!
Jag kommer tillbaka nästa år :) Just nu vill jag bara att 2010 ska ta slut, har varit mycket ångest de senaste veckorna och mycket sorg! Jag är ständigt trött och utmattad och får tvinga mig till allt som ska göras. Känner mig orehört ledsen inombords!
Dom här veckorna hade vi så innerligt hoppats skulle sett annorlunda ut. Den första sorgen är att vi skulle om allt fått gå vägen varit en familje medlem rikare hade bf den 20/12-10. När inte den drömmen slog in fick fick vi en ny chans som oxå var för bra för att vara sann :( Sen den 2/12 den tredje insättningen som vi hoppats på skulle vända vår otur... men inte det, då blir jag så sjuk att allt går åt skogen av den anledningen! De mesta känns motigt just nu och all min energi går till att peppa mig själv till att orka en dag till... så en dag i taget för mig just nu. Men de kommer bli bättre, året har satt sina spår och en del sår jag fått är fortfarande öppna sår som inte riktigt läkt ännu.

Så jag hoppas nu igen precis som året innan att 2011 blir ett år med många lyckliga slut!


GOTT NYTT ÅR
&
GOD FORTSÄTTNING!
 Önskar : Denise

Kram på er!

Forgive, sounds good
Forget, I’m not sure I could
They say time heals everything
But I’m still waiting

Uppdaterar mer senare, har just nu en massa annat att stå i som tar upp min tid & ork!

Vill bara att de här året ska ta slut!

Kram på er!

Fick samma svar på testet idag...
Har vart en jobbig & tung dag... berg o dal banan är på väg ner igen med en väldans fart. Stundvis hänger jag inte med & de känns som att jag ska i tusen bitar... brista infrån & ut. De gör så ont. Inte bara psykist de verkligen värker i bröstet på mig... de gör ont i hjärtat, på riktigt!

Nu blir de en pause från ivf:en, vi behöver lägga det bakom oss ett tag och börja fokusera på livet igen, IVF:en tar upp mycket av ens tänk & man fokuserar och går helt in i de behandlingar, hormoner, läkarbesök, undersökningar m.m som man har framför sig, man bygger uppförhoppningar, man får ett hopp om livet man drömmer om, stundvis försvinner oxå de verkliga livet som oxå fortsätter att gå de stannar inte upp bara för att vi är mitt uppe i ivf bubblan.
Man hoppas & lever efter konstens alla regler för att de verkligen ska gå vägen & bli bra.
Men i slutändan så står man ändå helt maktlös.

De ska bli skönt att ta en pause vi behöver det. Och plocka upp de igen till våren, då man går mot tjusare tider & har mer energi. De beklagade på kliniken och trodde som vi att de berodde på min förkylning/hosta & ren otur helt enkelt. Vi var så välkomna att ringa när vi kände oss redo igen & tyckte de var klokt av oss att ta en pause. 

Nä nu ska jag jag kolla på svenska hjältar & mysa med min underbara man! Är de något jag vunnit högsta vinsten på så är de i kärlek & med äkta kärlek kommer man långt här i livet oxå!
Life goes on, but it hurts!

Kram på er!

Idag är de en tung dag för oss, vi har insett att de är kört för oss trots alla solskens historier vi hört. Med ett minus idag så kastar vi nu in handuken & betsämmer oss för att nu ta en pause från hela IVF:en fram till tidigast våren. Jag känner nu att de har satt sina spår och varken jag eller Mattias orkar mer nu. Och de är med både sorg & lättnad jag skriver de orden. Jag känner ända in i benen att de inte kommer att slå om till ett plus & skulle de nu göra de så tar vi de då. Vid de här laget så känner man sin kropp väldigt väl.. på gott och ont!

Med facit i handen så är jag ändå glad över att jag tjutestade i fredags & att jag fått vänja mig med tanken. Tanken av att få ett minus & den äckliga känsla som kommer med de, har ju inte riktigt kunnat förstå känslan av ett minus tidigare då vi fått plus vid våra tidigare insättningar. Kankse var de så att jag behövde få lära mig att inte ta de för givet. Jag var ju som sagt så säker på att vi skulle få ett plus den här gången, men min förkylning var nog för aggressiv, hostan jag har haft har inte varit nådig, de säger på kliniken lev som vanligt men gör inga hårda fys pass & ni som haft en riktigt jävlig slemhosta vet ju vilka fyspass de kan vara, när man hostar till luften tar slut & man kräks.. jag fyllde en ica kasse med snor varje dag i 6dar. Ja...jag var verkligen krasslig.


På tisdag kommer min syster ner med hennes son de ska stanna en vecka, de ska bli jätteroligt att få besök av dom då dom aldrig varit här, ska bli roligt att få träffa dom & visa dom hur vi har de här i Falun.
Jag jobbar ju hela veckan men är ju bara borta 3-4 timmat på förmiddagen.

Jag vill oxå tacka er för ert underbara stöd under denna ruvningen & resan, de har betytt otroligt mycket! Alla era kommentarer & lycko önskningar!

Kram på er!  

Inatt drömde jag att vi hade en alldeles nyfödd liten pojke... de är sällan jag drömmer om att vi har ett eget barn. Trots vår enorma barnlängtan så drömmer jag nästan aldrig om att vi har ett barn.
Mamma & pappa var oxå på besök hos här i falun.. när pappa styrde vagnen så lossnade ett hjul på den så då gick vi till baby proffsen för att få den fixad, när vi var å väg att gå vidare så bestämde sig mamma & pappa för att köpa oss en vinter åk påse, jättefin var den! Sen när vi skulle gå så höll jag vår lille pojk i famnen & bad honom vinka hejdå... hehe och de gjorde han..bara några veckor gammal haha inte illa! Så tokigt man kan drömma! Lite ledsamt att vakna upp igen utan sin lille pojk bara!

Vaknade sedan med molvärk & illamående, jag blev ledsen & tårarna började rinna. Dessa symptomer gör mig alldles knäckt just nu, jag sliter ont av de här nu & de är är mer än jobbigt!
Två dagar kvar nu sedan vet vi med facit i handen om de gått vägen eller inte!
Jag hoppas ju självklart på att få ett plus på måndag, men min hjärna har sedan ett par dar tillbaka börjat förbereda mig på annat! En försvars instinkt sätter genast igång.. för att jag inte ska falla för djupt i min sorg över att de inte gick vägen!
Jag brukar resa mig rätt snabbt igen, men de är jobbigt att falla så fort & långt på bara ett ögonblick!

Kram på er!

Symptomerna är samma som igår, de hugger & värker i tjej magen. Och jag får plötsliga tvär sug på varierande saker.Sen mår jag stundvis illa, men illa måendet kan oxå bero på oro. Men de är så svårt att ens tänka sig att de skulle kunna vara pga av en gravididet då man får exakt samma biverkningar av progestronen. Jag börjar bli knäpp på mig själv & käner mig sjukt inbillnings sjuk. De är en tuff berg o dalbana, man kastas ständigt mellan hopp & förtvivlan, gråt & skratt.

Minuset som jag testade fram idag vet jag mycket väl att de kan vara för tidigt..Jag vet man har sin testdag för en anledning & att man inte kan lita på svaret ändå. Men ändå gör man det... de är nog bara en som vart en ruvare som riktigt kan förstå. Sen vet jag många som som absolut INTE skulle tjuvtesta & jag önskar jag haft den själv diciplinen... men jag har inte det.

Och att jag valde att testa just idag var för att jag under mina tidigare ruvningar plusat på dag 8 & 9. I april på ruvdag 9 & augusti ruvdag 8.
Sen är de ju helt individuellt från gång till gång.. nya liv & mirakel var gång så man ska inte jämföra ruvningar med varandra.

Nu ska jag slå bort min neg tankar & mitt nästa test blir inte förän måndag!
Vill ju så gärna att de här ska gå vägen nu!

Nu blir de lite middags stök sen blir de idol finalen.... jag längtar som en tok efter att få se Jay köra Like a paryer igen och Minnas twist and shout :) Jag får gås hud av bara tanken!

Hoppas ni får en fin fredag kväll!
Kram på er!

Ett självklart MINUS hånade oss rakt i ansiktet! Den officiella testdagen är på måndag och jag borde fått ett plus nu om de tagit sig.
Känner mig så tom & ledsen, tårarna bränner i ögononen på mig. De känns verkligen i hela kroppen att de inte kommer att slå om till ett plus under helgen. Man börjar känna sin kropp rätt väl nu. Tror förkylningen jag hade var alldles för aggresiv...  för att den lille skulle orka med.

..........................SUCK...................

Tur jag har en grym idol final att se fram emot ikväll!

Kram på er!

Samma som igår symptomerna kommer & går! Känns väldigt hopplöst. Tyckte idag när jag drack mitt morgon kaffe att de smakade konstigt, de var inte gott. Trodde de var mitt kaffe de var fel på först, men så var inte fallet. Drack senare en kopp inne hos grannen & samma där... de smakar tvii :) Känner oxå att mitt humör är känsligare, tänder till snabbare & har lika lätt för att slå om till gråt. Så nåt är de u som händer i min kropp... frågan är ju bara om de pga av en graviditet eller om de är mina progestron vaggisar som ger mig alla dessa symptomer. Igår kväll hade jag en fruktansvärd molvärk i magen. Vilket oxå gör att man kanse inte känner sig så glad... stund vis sprönger de som tusan i brösten medans de en del stunder inte känns alls.
Ja nu börjar gubbleriet... usch usch!

Imorgon blir de jobb igen... ÄNTLIGEN är jag frisk & kan visa mig bland folk igen. Är fortfarande hes, lite snuvig & hostig... men jag känner mig pigg i kroppen! Är inte helt däckad & orkeslös längre!

Kram på er!

Jag börjar bli lite piggare, vilket oxå förde med sig ovissheten om denna ruvning..
Idag känns de så där hopplöst som de även gjort under mina 2 andra ruvningar på dag sju.
Jag tycker att symptomerna avtagit & de känns som vi får se ett minus på testet den här gången!
 Har ju ändå en del symptomer på att de skulle kunna vara början till en gravidiet, men idag känner jag en oändlig ovisshet & en rädsla för tackla ett minus & en ny behandling början i början av nästa år.

Nu vill jag att veckan som är & att helgen ska gå.. på måndag är den officiella testdagen, blir nog ett tjuvtest redan till helgen.

Idag sov jag till klockan 14... Hjälp vad dumt de kändes, fick lite ångest att jag sovit bort halva dagen. Men jag antar min kropp behövde den sömnen. Har som sagt inte sovit bra alls under denna förkylning, vilket jag hoppas kunna se tillbaka på med glädje. Jag har fått så mycket possitiva svar från flera olika personer i detta av långa land att en förkylning bara är bra under ruvning & som nygravid. Då fokuserar min kropp på att arbeta bort min förkylning & lilla pyret får i lugn & ro bygga bo i mig.
Men nu börjar jag vara lite matt på de här...

Ruvdag 6 idag & jag har inget särskilt att tillägga, har inte nå mer symptom nästan oroväckande lite just nu. Men jag hoppas de beror på att den just nu jobbar på att boa in sig.
 
Kram på er!

http://svtplay.se/v/2258508/vem_ar_robert_edwards

Vet inte hur man lägger in hela video klipp. Länken handlar om Mannen & Nobel pristagarenRobert Edwards.

Ikväll kl 20:00 är de ett program på svt1 som handlar om just detta. Jag blir alldles tårögd av detta. Vilken tur att han stod på sig & genomförde denna otroliga forskning. Då de stred mot mångas religoner att befrukta och utveckla ägg/embryon på konstgjord väg!

Jag ska titta på detta ikväll gör de ni oxå vettja :)

Har precis kämpat mig igenom gårdagens disk, fick dela upp den på två gånger med en vilo pause emellan! Jag känner mig helt slut som artist! Att man kan bli så däckad av en förkylning!!?? Andra veckan nu & hittils blir jag bara sämre :( Jag känner mig så klen & matt!
Har inte vart utomhus sedan i torsdags, har inte velat gå ut & riskera att bli sämre. Då jag har så mycket slem i bröstkorgen så känns inte denna kyla så bra att andas in. Har dock stuckit ut näsan på ballan & dragit in några friska andetag.

Då var vi redan på ruvdag 5 & symptomerna hänger kvar, mina bröst blir bara ömmare & ömmare!
Jag känner mig lugn inombords fortfarande. Har insett att jag ändå inte kan påverka nåt längre... de enda man kan göra är  att hoppas & de gör vi ju förstås!
Under april & augusti kan ni läsa om mina två andra ruvningar, symptomer mående osv.
Den här ruvningen påminner mycket om den jag hade i april :)

Känner att min aptit börjar öka fick för en stund sedan jordens sug efter en baguette fylld kycklingröra. Mattias ska in till apoteket åt mig när han slutar så då skulle han köpa hem de till mig.. de bara vattnas i munnen när jag tänker på den. Han skulle köpa en hel fast dom skulle få dela upp den i två så hade jag en sen oxå ifall jag skulle bli sugen... haha han börjar lära känna mina cravings :D 

Kram på er!