Två som önskar bli 3, en väntan som blev längre än 9 månader

Så är jag nu ruvare till ett jättefint embryo som de gjort AHA på, de menas att de ruggat upp ytan på ägget  så de ska fästa bättre.
Men de höll på att bli avbrutet, då min slemhinna var väldigt tunn, jag hade en kvinnlig läkare som oxå är ny. Hon vågade inte själv ta beslutet om ett återförande på en så tunn slemhinna så hon ringde efter dr.Urban som fick komma och kika. Även han var väldigt förbryllad, och ville inte att vi skulle sätta tilbaka ägget utan tyckte vi skulle frysa ner det igen & hoppas på en bättre slemhinna till hösten någon gång.. jag började skaka och kände hur jag var nära att svimma av. Då satt vi åter igen i den vidriga bergochdal banan som satt fart utför.
De pratar oxå om att ägget får sämre chanser att klara en upptining till och risken finns att den dör vid vårt nästa försök att tina den.
Från att komma in till kliniken som världens lyckligaste par så satt vi nu där med gråten i halsen.
Men med lite diskussioner hit & dit så väljer de ändå att ge oss ägget och ger mig två olika recept på olika östrogen hormoner som jag ska ta var dag fram till testdag, de ska göra slemhinnan tjockare och på så vis öka våra chanser något till att de skulle bli en lyckad graviditet.
Den ena var ett plåster som jag byta varannan dag och de andra var vagiatorer som ska tas morgon & kväll. Utöver de så har jag oxå trombyl, fragminsprutor & progestron vagiatorer spm ska tas var dag! 

Så nu ligger jag här med världens finaste embryo i mig, men dessvärre en dålig slemhinna. Så jag hoppas att östrogenet gör susen.
Känns lite si & så.. men glad ändå att vi fick tillbaka det.
Sen strulade själva återförandet den första läkaren fick inte kateter röret på plats & de gjorde så ont när hon grejade. Tillslut bad hon  Urban om hjälp och vips så satt den där den skulle och de kunde föra tillbaka embryot.
Vi kom in dit 14:20 och var klara 15:10 de brukar normalt bara ta 10-15 minuter. Men idag ville de sig inte riktigt.
Jag åkte raka vägen hem och la mig medans Mattias är på apoteket och hämtar ut alla läkemedel. Nu blir man ett levande apotek igen, men som sagt vad gör man inte?!?

Så fortsätt gärna med att hålla era tummar, för de verkar verkligen som att vi behöver dom för att kunna ro den här båten i hamn!

Känns så snopet att de blev så här... de enda vi har nu är hoppet & den vidriga ovissheten :/

Kramen så länge!