Efter att vi ätit ikväll så ringde min mobil och de var pappa som ringde mig, de var skönt att få höra rösten på honom. Han lät piggare på rösten, hans syres sättningen i blodet låg nu på 90 den var så låg som 70 igår. Så får han även antibiotika i dropp.
Han vet fortfarande inte om att jag kommer hem imorgon, utan han får en glad överaskning när jag öppnar dörren till hans sal på måndag!
Får fortfarande ångest av bara tanken på att åka upp till övik igen, men nån gång ska de väl släppa & gå bra hoppas jag. Jag blir stressad av att vara i övik & många dåliga minnen spolas upp.
Jag kommer bara ta de lungt & inte stressa runt nåt hemma. Usch vad jobbigt att de ska kännas så här var gång jag ska åka upp...
Nu ska jag packa de sista, sen blir de sängen!
Har knappt sovit nåt inatt, tankarna bara snurrade om allt mellan himmel & jord.
När Mattias väckarklocka ringde vid fyra så var jag fortfarande halvvaken.
Ja stackarn har ju börjat jobba mitt i natten den här helgen,imorgon ringer väckaren 05... huvva omänskliga arbetstider.
Nattinatt