Ont i höfterna :/

Har sedan igår ont i höfterna då jag går och rör mig, inte skönt alls nästan svårt att gå. Det känns även som att det gör lite ondare idag. Undra vad det kan vara... fogarna kanske? Tycker det är lite tidigt för det, men har ju både hört och läst om att det kan börja strula tidigt hos endel. Hoppas det är övergående och inte bara blir värre och värre.
Någon av mina bloggsystrar som känner igen symtomen?

På IVF kliniken igår trodde de oxå att jag eventuellt skulle lämnas över till speciaalistmödravården pga av min tidigare problematik. Skulle även fortsätta med fragminen, förmodligen hela graviditeten ut, men det var ett beslut som nu ligger hos min barnmorska. Ska sätta mig och skriva ner allt som vi ska ta upp med henne på fredag. Annars är det nog lätt hänt att man glömmer bort nåt.

vecka 8+0 och home sweet home :)

Hemma igen och det firar vi med att påbörja en ny vecka. Sitter nu i soffan och bara njuter, tre katter här hemma som var mycket glada att se mig och efter 15 kommer min bättre hälft hem.

Jag låg fortfarande på gränsen på natrium i kroppen och skulle salta maten lite extra så skulle det nog gå till sig. Men jag måste hålla koll på vikten, får inte gå ner nåt. Vågen står nu på 48.5 och jag hoppas den ska ticka uppåt och inte neråt. Vill så gärna att det här ska gå bra nu så jag får vara kvar hemma och inte behöver åka in igen. Det låg ett par tjejer till där som oxå var nygravida och inte fick behålla nåt, en var inne där för tredje gången och var nu i vecka11 så jag hoppas jag slipper åka som en jojo mellan hem och sjukhus. Men å andra sidan så är det ju en otrolig trygghet att veta att man får hjälp ifall det barkar utför igen.

Ikväll får jag Biffgreta till middag Mmmm det bara vattnas i munnen på mig vid tanken. Gott ska det bli!

Liten växer så det knakar!

Då har vi varit på vårt sista vul och träff på ivfkliniken, liten växer verkligen så det knakar och man kunde nu se små armar och ben :) Vi är så sjukt lyckliga jag ska förhoppningsvis få bli stor och tjock :P

Här kommer en fin bild på våran ögonsten

Mat och vul på kliniken :D

Jag har fått börja äta och får även behålla det :) Jag är verkligen jätteglad, för dessa framsteg. Jag ska nu äta lite men så ofta jag kan. Har inte behövt ta något för illamåendet idag heller. Imorse så tog dom lite blodprover för att kolla hur saltvärderna låg i kroppen nu, strax innan lunch kommer ssk in med en spruta natrium som hon drar in i dropp-påsen, saltvärdet var fortfarande för lågt. Vilket inte är konstigt då jag vart fastande ett par dagar nu.
Jag är därimot väldigt trött och orkeslös fortfarande, men krafterna kommer nog sakta men säkert bara jag får behålla näringen.

Om en timma får jag en minipermis, ska till ivfkliniken för vårt vul och avslut, och som alltid innan en undersökning blir man rädd för att det lilla livet har lämnat oss. Tar absolut inget för givet, än är det mycket som kan hända. Ska bli skönt iallafall att få komma ut i friska luften och slippa droppställningen ett tag. Jag hoppas det är snäll och bjussar oss på en bild om allt ser bra ut, ögongodis på liten tackar man inte nej till ;)

Biffgreta :)

Det känns faktiskt bättre i sinnet nu än vad de gjorde lite tidigare. Klart man kan bli ledsen då man är helt tom på energi och full av massa hormmoner. Har fått behålla filen och nyponsoppan jag fått i mig idag och det känns jättebra, då växer hoppet om att jag får pröva fastare mat imorgon :)
Tog en primperan för en stund sedan då jag började känna av illamående, det kändes mer som att det var magkatarren som utlöste detta illamående, och det släppte efter en stund.

Om ett tag så är nog Mattias här och hälsar på mig, ska bli gött med lite sällskap. det är verkligen långtråkigt här. Mattias har lovat mig att välja vilken önskemat jag vill då jag blir utskriven sedan, och jag har redan önskat. Vill ha biffgreta m. stekt potatis. Biffgreta är fläskfile som man strimlar och marinerar i ägg, senap, salt och peppar, det får stå en stund i kylen och gotta sig sedan häller man ner hela röran i stekpannan och bryner på tills köttet är klart. Marinaden blir som grynig då man steker den och det är så fruktansvärt gott. Det var det länge sedan vi åt så ni kan ju gissa om jag längtar hem till middagen.

När vi i lördags fick titta till lilla liten så frågade vi om dess stl, jag undrade om stl stämde med den vecka plus dag som vi var i då vilket då var 7+3, lilla liten hade måttet efter 7+4 så hon tyckte det stämde bra som vi hade räknat. Enligt våra beräkningar så är vi idag på 7+5 men litens storlek är idag 7+6. Men vi kommer räkna som vi gjort alltså 7+5. Fast vår babyticker visar därimot 7+6 vet inte varför, det blev så då Mattias la upp den åt mig på bloggen. Och en dag hit eller dit :)

Gråter..

Jag är så hungrig så jag ligger här i sängen och gråter, kan det verkligen vara bra för lilla liten att de svälter mig så här....usch!! Jag vill så gärna äta nåt. Det har snart gått 48h sedan jag åt nåt riktigt. Blääää vad humöret tryter utan näring, är inte det minsta trevlig längre. Vet inte hur länge till jag pallar faktiskt.

Första Ronden.

Läkaren har just vart in, och jag ska få börja med lite flytande föda idag. Skulle kunna fått fast föda men då jag kräktes igårkväll så ville han egentligen inte ens att jag skulle få börja med flytande, men sa till sist att vi prövar och blir det bakslag så sätts jag på fastande igen. Sedan misstänker dom magkatarr så jag ska nu behandlas för det oxå. Om jag nu får behålla den flytande födan så får jag börja med fast imorgon och går det oxå bra så blir det hemgång, gissa om jag längtar hem. Lite rädd är man jag att det börjar om igen då jag kommer hem, har hört att det faktiskt kan bli så.

Jag har fått något nytt mot illamåendet primperan heter det, ett starkare läkemedel som jag nu står på. Har inte tagit någon än idag, men jag lär nog ta den till jag ska försöka ge mig på lite fil. Jag känner i mitt humör att jag inte fått i mig mat på 2dar, känner mig en aning grinigare och mer irreterad för ingenting.

Nä nu ska jag bege mig ut till dagrummet och stoppa i mig lite filmjölk...tjoooohooo vilken lycka :)

Hungrig!

Jag står fortfarande på droppet och får inte äta så mycket som en smula, behöver jag säga att magen ekar av tomhet så tomt att det gör ont i magen ibland. Somnade till en stund på förmiddagen och det enda jag drömde om var mat, haha jag drömde att jag sprang runt här i köket och stal mat.
Försökte flirta med ssk om jag inte kunde få ta en tallrik med fil och flingor men icke ej. Kanske får jag börja smaka lite imorgon. Det beror på vad läkaren tycker imorgon.
Mattias har just åkt hem, han kom hit vid fyra tiden. Han skulle kika förbi imorgon efter jobbet igen.
 
Så länge jag inte rör mig allt för mycket så är illamåendet skapligt, men så fort jag rest mig och gått lite så mår jag super illa. Har inte kräkts nåt sedan jag kom in och jag hoppas jag slipper. Magen är ju tom oxå, finns inget där som kan komma upp. Jag hoppas att denna nollställning ska funka. Men jag tror att jag kommer ha kvar mitt illamående ett tag till :/


Tusen tack till alla era fina och peppande kommentarer, det värmer jättemycket i hjärtat att läsa alla kommentarer ni gett mig. TACK! Ni är bara bäst mina kära bloggsystrar.

Inlagd på sjukhus

Då vågen idag visade ytterligare viktminskning så blev jag riktigt orolig och vi ringde till sjukvårdsupplsningen och jag berättade hur jag haft de senaste 2veckorna men kräkningar samt även diarre. De ville att vi genast skulle åka in för att få allt uppkollat där de även kunde hjälpa till med uppvätskning ifall behovet fanns.
Sagt och gjort. Inne på akuten gick allt väldigt fort, de satte infart på en gång, tog blodprover för att se hur det såg ut med salter i kroppen för att skulle kunna se vilket dropp jag skulle ha. De kom fram till att jag har näringsbrist, lågt blodtryck och rejält uttorkad. Innan jag fick komma till avdelningen så ville de oxå oxå kolla hur det var med vår lilla liten, liten mår hur bra som helst hjärtat slår på och h*n har även vuxit sedan i tisdags. Så liten mår prima men blivande mamma mår blää. Det känns så bra att de tog mig på fullaste allvar då jag ringde och här på akuten var det inge snack om saken -Jag skulle läggas in.
Så nu ligger jag här med ett dropp, frågade om en frukt men fick då veta att jag ska vara helt fastande i 2dar endast dricka lite vatten till medicin intag. Det för att magen skulle få vila och komma igen sig. Just nu får jag all näring jag behöver i droppet. Men det känns lite konstigt att jag inte ska få äta något alls på två dar :/

Kommer bli långa dagar det här, det är ju aldrig roligt att ligga på sjukhus. Men som jag sagt förr jag gör vad som helst redan nu för det lilla livet jag bär på.

Uppdatering kommer eftersom.

Bruna flytningar

Sedan vulet i tisdags så har jag haft bruna flytningar som envist hänger kvar. Inte mycket men det kommer lite var dag. Jag vet att många får det då man grejat där nere, men jag hade helst sluppit se dom i så många dar. Hoppas jag slipper se dom imorgon.
Och så länge det inte är blod som kommer så är det väl okej. Ja vi får helt enkelt se på tisdag men jag tror vi kommer få se en lite större liten, det är vad vi hoppas på :)

Fredagsmys

Har hoppat i onepice-overallen, duntofflorna och myst ner under gofilten i soffan. Ögonen känns tunga och jag somnar nog till en liten stund.

Powernap....Zzzzombietrött

Då var det äntligen fredag igen :)

Veckorna rullar på bra nu, vilket är helt underbart. Om fyra dagar får vi den sista titten på liten, ska verkligen försöka få med en bild hem då oxå. Sen har jag ingen aning om när vi får titta till liten igen. Jag hoppas inte vi behöver vänta så länge som till i mitten av december på rulet. Vill nog ha en lägesrapport från liten innan dess. Ska prata med barnmorskan ifall vi kan få ett ul i vecka 12-13.
Eventuellt blir det kubbtest för oss om vi får, och då får man ju se liten igen. Som jag förstått brukar den undersökningen göras kring vecka12+.


För övrigt så mår jag som en trasa, mer död än levande. Min vikt fortsätter rasa och idag står vågen på 47.7kg. Kräktes inatt och sen igen idag då jag ätit kräm, den kom upp fortare än den slank ner. Igår kunde jag ändå få i mig lunch och eftermiddagsfika (en baguette med kycklingröra på) till middag åt vi köttsoppa, har vart sugen på de ett par dar och igår blev det av. Tänkte att köttsoppa måste ju vara snäll diet för magen. Jag hann bara ställa bort min tallrik så kände jag illamåendet, plockade fram lergiganen men fick släppa den och springa på toan... då kom middag + lite annat upp. Jag är verkligen jätteglad över att vi är gravida och att jag mår som jag gör betyder tydligen att det är en stark graviditet och bebis i magen. Men jag saknar ändå min energi och aptit, tycker det börjar bli enformigt att bara kunna sitta/ligga i soffan hela dagarna. Oftast då jag kliver upp får jag kraftigt blodtrycks fall, måste oftast ta tag i nåt brevid mig och luta mig mot en stund, då de även svartnar till för ögonen och kroppen blir som sockerdricka, den domnar av. Har hittils inte svimmat men det har vart nära ett par ggr.

Det är otroligt skönt att det är helg nu, mannen är hemma och det känns tryggt. Jobbigt för honom oxå med en så sliten fru, han är trött och inte blir han piggare av att jag inte orkar nåt. Men han har ju full förståelse varför, och han lider med mig. Inatt då jag satt och hulkade kommer han yrvaket upp och kollar till mig och ger mig vatten. Han är så underbart snäll.

Drömmen om ett barn

Både jag och Mattias tyckte det var jättebra, grät stundvis som ett litet barn. Lite känslig av hormonerna samt mycket starka känslor som blossar upp, då man ser andra par känna och tänka som man ofta gör själv. Gripande och bra. Och när dom till slut fick hämta sina lilla tjej i Korea, tårarna rann så jag hade behövt vindrutetorkare på ögonen :) Bra och ärligt upplagt tycker och jag, ser fram emot nästa vecka. Blir nig ett par tårar då oxå.

Vad tyckte ni om programmet, ni som såg det?

Konstigt

Ibland då jag får mina illamående attacker, oftast då det kommer jättetvärt och jag sätter mig startklar för att springa till toan. Men istället kommer det två intensiva nysningar efter varann och sen försvinner illamåendet direkt. Tycker det är lite roligt. Så var gång jag nu nyser så kommer en följdfråga från Mattias -Mår du illa? :)

Känner nån fler till detta eller är jag ensam om denna konstiga sak?

Bikarbonat eller rödkål :)

Har nyss fått reda på nåt roligt jag måste testa. Man med hjälp av bikarbonat eller rödkål kolla om väntar tjej eller kille :)
Måste testa det bara för skojs skull, vi kommer om vi får att ta reda på könet vid rul ( om man kan se då vill säga).

Ta 1-2 msk bikarbonat (E500) i en mugg. Kissa i muggen, rör om lite. Bubblar det eller pyser så är det en pojke i magen. Händer INGENTING alls så är det en flicka  (kopireade texten från en tråd)

Eller..


Ta en bit rödkål

Hacka ner i småbitar

Lägg i kastrull med vatten

Koka upp och låt koka i ca 10 min

Sila av kålen så att du får kålsaften (glöm inte att ha en bunke eller nåt under silen, så du inte råkar slänga saften!)

Låt svalna

Blanda lika delar kålsaft och urin

Blanda lite och låt stå i ett par minuter

Resultatavläsning:

Om saften blir/stannar kvar i lila/blå färg, så är det en flicka.

Om saften blir röd/rosa aktig, så är det en pojke.


Roligt att leka lite med och se hur det blir  Någon av er läsare som prövat detta?

Barnmorskan

Fick inatt sova hela natten, vaknade en gång framåt småtimmarna för att kissa men kunde som tur var somna om. Så att komma upp för att ringa till barnmorskan gick idag mycket bättre än igår.
Redan när jag satt i tefonkön så kända jag hor illamåendet grep tag och det kändes som jag skulle kräkas vilken sekund som helst, jag tänkte hela tiden måtte det gå bra nu under samtalet, ville helst inte kräkas medans jag hade henne i luren. Och det är en grym ansträngning att ens prata då jag mår så illa. Vi hann prata klart och 2minuter efter satt jag över toastolen :/

Vi fick tid för hälsosamtal den 14 oktober kl11 och då får vi tid för inskrivning som oftast blir ca 4veckor efter hälsosamtalet sa hon.
Hon frågade hur jag mådde och jag berättade om mitt illamående, hon gjorde precis som alla andra tröstade mig med att det ändå är jättepositivt att jag mår så dåligt. Men förstod ju oxå hur jobbigt det är att kräkas och må illa av allt man stoppar i munnen. Hon ville jag skulle ta en 1/2 lergigan var sjätte timma för att se om det blir bättre och att jag på så vis kan få i mig mer mat och vätska. Att jag gått ner var hon inte alls oroad över då det är vanligt vid illamående att man gör det. Huvudsaken min kropp inte står helt utan näring och det gör den absolut inte. Jag får ju i mig lite smått då och då. Av både mat, vätsak & frukt. Blir mycket småätande vilket oxå är det enda möjliga.

Den som det denna tid är jobbigast för är nog Mattias, som får slita extra mycket här hemma. Då jag oftas sitter/ligger alldeles lamslagen av illamåendet. Men jag hoppas att doseringen som barnmorskan gett på lergiganen ska hjälpa mig att bli lite mer människa igen.
Men jag har märkt på honom att han gör det med mycket mer glädje nu sen han i tisdags verkligen fick se att vår lilla liten fanns där och mådde bra. Han ser så stolt ut, min älskade man ♥

Vecka 8 (7+0)

Känns helt underbart att få posta den veckan i bloggen med vetskap om att allt oxå är bra med liten.
Vi kom så här långt (typ) första graviditeten oxå, men då vi var på vårt första vul då så sa dom att fostret var lite litet och att hjärtat inte slog än, vilket de san kunde vara fullt normalt. Jag var ungefär lika långt gången då som jag var på vulet igår. Och efter att ha sett liten igår med ett tickande hjärta och i rätt storlek. Så inser vi nu hur fel allt redan var på första vulet vid den första graviditeten. Vi fick en ny tid efter två veckor då och då konstaterades MA (missed abortion) embryot hade bara vuxit ytterst lite och det fanns ingen hjärtaktivitet. Graviditeten hade då stannat av men kropp hade inte kopplat det. Jag fick då hjälp tillslut med att avsluta det med hjälp av skrapning.

Jag befarade ju då jag satt här och nattsuddade inatt att jag skulle få igen för mitt illamående idag och gissa om att jag är glad att jag ändå satt vaken inatt och kunde få i mig lite mer än 1l vätska innan jag la mig igen. För idag är det helt stopp, har fått i mig nån klunk nu och då, lite kräm med mjölk och en clementin.
Till middag idag ska vi göra makaronpudding med bacon i, en av mina favoriträtter. Brukar kunna äta en hel gratängform själv :D Och det blir alltid över och den är lika god att värma på iefterhand och bara gå och småäta av. Jag längtar tills de blir middagsdags och hoppas att jag får i mig nåt. Tog en lergigan då jag klev upp men den har hjälpt föga idag :/

Ställde mig på vågen tidigare idag och mitt illamående ställer till det ordentligt tycker jag, jag har gått ner 2kg på en vecka och vägde bara 48kg :( Jag är nog liten i vanliga fall och har inte alls mycket att ta av. Så imorgonbitti ska jag ringa bm och kolla vad hon säger. Det är säkert fullt normalt, men jag känner ändå att jag vill höra mig för. Hellre en fråga för mycket än för lite :)


Mycket gosaker som drar igån på tv ikväll oxå, först Arga Snickaren, grey`s och efter grey`s börjar det någon ny serie på femman som kan vara bra.
Och imorgon på 3:an kl20 så börjar Drömmen om ett barn. Tror den är mycket bättre än de som går på svt1 Barn till varje pris. Mycket att se på dumburken nu, det är an fördelarna med hösten alla goa tvserier drar igång igen:)
Följer ni några serier på tv?

Nattsuddar av bebislycka :)

Jag kan inte sova, vilket beror på hormoner, illamående och självklart den underbara nyheten från vulet-lyckoruset :)
Jag dricker oxå mot alla odds vatten och hoppas får behålla det. Börjar känna mig lite uttorkad, färgen på mitt kiss talar för det. Och sedan illamåendet grep tag så har det varit dåligt med vätska som kommit ner, då den oftast lika fort har kommit upp igen:/
Har inte kräkts idag, vilket har vart väldigt skönt. Kan få igen för de imorgon men jag hoppas inte. Jag hoppas jag får vätska upp mig lite istället.

Testerna är undanstoppade och jag kommer nog inte ens ha det minsta sug att plocka fram dom, inte som jag känner nu iallafall. Då oron tar vid så vu ju nu en underbar bild här hemma på vår hittils fullt friska lilla liten. Mitt hjärta bara smälter då jag tittar på den lilla "klumpen"- Vår lilla klump :)
Nästa vecka har vi förhoppningsvis en ny bild med oss hem.

Undra om jag ska ta och våga ringa mvc nu för inskrivning... vore nog på sin plats. Hihi.. -Vi ska  förhoppningsvis för första gången få gå på inskrivning hos barnmorskan :) För nu tänker jag då inte behöva få avboka den. Vi väntar barn nu, så är det bara!

För första gången känns det på riktigt, men vi båda tycker ändå att det är en smula overkligt. Det sjunker inte in riktigt. Behöver nog ett par dar. Om inte så får vi en repris om sju dagar.

Måste beskriva själva vulet oxå när jag ända svammlar på här i nattmössan :)
Vi behövde inte sitta många minuter innan ssk Maria kom och sa att hon nu skulle hämta läkaren. Hon gick iväg och kom tillbaka lika snabbt, kort där efter kommer ssk Ingela smygandes och slår sig ner hos oss. Hon har följt oss genom den hela första IVF och nu på den tredje. Den andra hade vi inte henne, men jobbar bara mån-ons och jag tror våra tider då blev på hennes lediga dagar. Hon sa genast att hon gärna ville följa med oss in ifall det var okej med oss, och självklart tyckte vi det.
Vi hann prata om lite ditt och datt innan läkaren kom och visade oss till gynrummet.
Hon berättade även för mig att estradot plåstren som jag har och ska fortsätta med är som babyklister, det stäker slemhinnan jättemycket och gör det jättetrivsamt för det lilla pyret.
Hon förstog oxå vår oro fullt ut och att jag testade tyckte hon inte heller var konstigt efter allt vi gått igenom. Hon tyckte det var att jag ringde så vi får kolla upp det.

Väl inne i rummet så var det bara att hoppa upp i stolen, inge onödigt snack innan för att dra ut på lidandet. Hon behövde inte leta länge förrän hon hittade på liten, Ingela står brevid och tittar nervöst med handen för munnen, sen utbriste hon - Titta nu där på skärmen där tickar hjärtat på så fint. Hon såg det före läkarens ens hann reagera. Vi spände ögonen och koncentrerade os på skärmen och visst var det något som tickade fint där, som et litet gummiband som gick upp och ner. Vi brister båda ut i gråt och läkaren säger att vi har inget att oroa oss för, det ser jättefint ut. Och vi såg ju själv hur hjärtat slog :) Jag kliver upp och det blir världens kramkalas, Ingela är alldeles tår ögd av lycka och kramar om oss flera gånger.
När vi sedan kommer ut ur rummet så står det ett litet gäng nervösa sköterskor och tittar mot oss, Ingela kramar om mig igen och ger dom tummen upp och vi möts av stora leènden :D
Jag frågade oxå om vi fick behålla vår tid vi hade nästa vecka oxå och det fick vi självklart göra.

Jag kan inte med ord beskriva min tacksamhet mot vår klinik för den hjälp vi fått och allt dom gjort för oss. Till våren kommer dom få den godaste smörgåstårtan ( Mattias gör supergoda) och den finaste blomman som tack för allt! Det är väl ändå det minsta man kan ge tillbaka.

Vart ett litet hattigt inlägg det här, hoppas ni hängt med :) Jag skyller på att jag inte är i mina sinnes fulla bruk :P
Tack igen för era fina kommentarer och gratulationer, ni är guld värda!
Och för era tummar som fortfarande hålls så dom vitnar ;)

Lilla liten ♥ ♥ ♥




Lyckan är mer än total, vår lilla liten mådde hur bra som helst och vi fick se ett hjärta som tickade på så fint.
Nu åker mina tester i sopkorgen :D Vi bad om att få behålla vår tid nästa vecka ändå och det fick vi självklart göra, så nästa tisdag får vi hälsa på lilla hjärtegrynet igen!

Tusen tack för era fina stöttande ord och hållna tummar! Ni är bäst!

Nu bär det av på VUL

Ssk Maria ringde upp mig nu från kliniken och hon ville vi skulle komma in direkt så vi får se hur det ser ut. Ville inte att jag skulle sitta och må så dåligt. Så nu ska jag bara ta en dusch sen bär det av.
Skönt att de tog oss på så allvar.
Finns bara två sätt det här kan sluta på - Superbra eller superdåligt, inget mellanting utan antingen eller.
Jag är livrädd och hoppas ju självklart på det bästa resultatet! Hör av mig så snart jag vet hur det gått.

Håll tummarna för oss - Vi behöver dom verkligen!

Jag skakar av rädsla....