Två som önskar bli 3, en väntan som blev längre än 9 månader

Hejsan!

De var ett par dagaer sedan jag skrev nu, vi har de ok, jag kan inte säga att jag mår bra men jag är på god väg!
Jag tar en dag i taget, vissa stunder är de bara timma för timma som gäller.
Helgen har var ganska bra, midsommar & midsommardagen var tunga mycket ångest & så var jag väldigt ledsen!
Men söndagen var jättemysig vi grillade med Rosi,Micke, Malin & Tomas & deras barn.
de var en jätte härlig dag och jag tror vi tre frugor fick fylla på oss med possetiv energi.
Ja helt seriöst... vad vore livet uten goda vänner!

Var till läkaren igår för magen & fick lämna en MASSA prover, vissa skulle jag få svar på i slutet av veckan.
Ja nu måste jag få ett bot på de här.... för jag känner att jag börjar tyna bort.... väger 53kg, inte så farligt egentligen, men nu vill jag inte rasa mer i vikt för jag har så svårt att få tillbaka mina kilon.
Om jag ändå kunde få behålla vätska då... men icke!

Den här veckan är de ju peace and Love festivalen här nere, de är svergies största festival :))
De är så sjukt vad festglada människor de är i borlänge :) de är nog ca 40 - 60.000
som kommer cirkulera runt dagligen på fest området.. galet mycket folk!

Idag regnar de, men solen & värmen ska visst vara tillbaka redan imorgon!
igår hade vi 27.1 grader i skuggan, så varför åka utomlands när man kan åka till bojsen!
Lördag & söndag ska de bli ännu varmare hur de nu kan vara möjligt :))
På lördag åker vi till borlänge för att hänga på festivalen Jay C en av världens största hip hop artister ska uppträda & mattias har längtat som ett barn gör till julafton... och nu är de inte många dar kvar till han ska få se sin älskade Jay C.. vet inte ens om de stavas så.. men ni förstår nog ändå!

De blir ingen resa hem till övik i sommar, vi helt fullbokade med besök här nere. Mycket skoj :)
Vi har heller inte råd att åka hem, men övik finns kvar.

Nu ska jag göra lite nytta här hemma, har en massa tvätt som ligger och ropar på mig :)

tjingeling

Hejsan!

Kände att jag ska dela med mig av några rader..

Har precis kommit hem från mitt fösrta möte med min nya läkare, som jag haft telefontakt med tidigare bara.
Jag gick även in helt själv, vilket säkert inte alls låter stort för er.... men för mig är de STORT!
De var på skakande ben jag stapplade in, men vilket lugn, förstående & värme jag möttes av!
Som om någon ändå hört mina böner den senaste tiden...
För jag ser nu ljuset i tunneln igen & den här gången ska jag BASKE ta mig igenom.
Ja får allt bara flyta på & att ja inte behöver gå på igenom sånna här tragedier på ett bra tag nu, ja året ut räcker nog för jag ska bli 100% stark på benen igen.
Till hösten är min arbets träning igång, vet precis vart jag vill/hoppas på att få vara men de tänker jag hålla för mig själv ett tag till!
Hon sjukskrev mig rakt av utan att ens fråga mig till 15.e september & i aug ska vi träffas igen alldeles lagom till vi ska till att börja med vårt FET & om de under tiden skulle vara något så var de bara att ringa henne.

Hon skrev även ut omaprazol till min mage, eftersom allt fortfarande rinner rakt igenom även vätskan.
Men hon ville oxå att jag skulle be min husläkare se över de problemet som jag haft sedan den dag min mamma dog.
Jag har gått ner 4.5 kg sedan dess, vilket jag själv ändå tycker är lite, med tanke på att jag inte får behålla något. Men på min lilla taniga kropp är 4.5kg mycket!
Nä nog om detta!

Idag har vi haft sol & något lite värme.
Imorgon har jag förmodligen en date med min kära Rosanna från smedjebacken.
Vi börjar båda få problääääääämmm (ett skämt mellan henne & mig) & abstinans av varandra!
Så vi ska försöka mötas upp i borlänge.... ca halva vägen för oss var.
skulle verkligen behöv få en dos av henne nu <3

Nämen de här blev visst inte bara ett par rader :)

Bye Bye Loved ones!

Den här dagen har oxå flytigt på väldans bra, nice, nice!
Vaknade av att Mattias väckte mig vi tio, då hade han redan jobbat klart för idag.
sedan har vi inte gjort nånting annat än bara degat inne framör filmer!
Till middag blev de pizza med hem körning, inte så dumt, nej :)
Innan middagen började jag även att bygga upp & piffa till mina naglar som jag trots allt som varit inte bitits ner...
Jag är förvånad över den!

Jag kan snart börja vår nedräkning till vårt kommande FET, ser med spänning fram emot de.
Hoppas allt går enligt planerna nu, att något av våra 2 frysisar vill överleva upptiningen & hålla sig kvar hos oss efter de!
De är faktiskt inte så länge kvar nu... jag vill minnas att kliniken öppnar igen v.30 men Mattias har för sig att de var 31 el. 32.
De visar sig senare vem som hade rätt!

Nu ska baske mig de här året sluta BRA, turen har redan börjat för oss än om jag inte fattat de än :)
De skulle ju vara för bra för att vara sant, men jag måste hoppas & tro.
Trodde verkligen jag tappat hoppet & tron helt, men som en blixt från ovan slog de mig bara att nu måste jag skärpa mig... för att inte förlora allt som jag länge kämpat så hårt för!

Livet måste & GÅR vidare vare sig man vill eller inte!
Jag har en underbar man, otroligt underbara vänner & familj.
Min vänner... Jag kan inte TACKA er alla nog för stödet ni gett mig, ni vet exakt vilka ni är!
TACK!

Nu blir de mera film & mys med mannen.... vi har en del att ta igen vi oxå, de gånga året har tärt på oss.
Mina hormoner har inte varit nån lek vare sig för mig eller min man.
Men bara man inte glömmer att prata med varandra så underlättar de!

tjing tjing my loved ones!

Haha ja om de ändå vore riktigt så, de jag väntar just nu är min man som snart är hemma från jobbet!
Jag har haft en en bra dag idag, har faktiskt känt mig lite lycklig, åg vilken härlig känsla de är hoppas den håller i sig!
Jag har så mycket att bli stark för & väldigt snart dessutom, för från v.30 är vi åter välkomna till att få ett andra försök till vår blivande kärn familj!
De är med blandande känslor jag ser fram emot vårt andra försök, nu har vi ju verkligen fått bevisat hur illa de kan gå och med kommer mycket rädslor.
Men inga rädsla är för stor för att jag ska ge upp meningen med livet!

Och att nu oxå med facit i handen veta att vi ekonomiskt kommer kunna ta emot ett tillskott utan problem nu.
De är många ton som lyfts från våra axlar vad de gäller vår ekonomi, och jag kan säga att jag har inte alls fattat de än.
Jag vet att många läsare sitter kanske nu som frågetäcken om vad jag nu skriver om, men de är inget jag kommer att skriva öppet om här på bloggen eller på face book.
Vår familj & de absolut närmsta vännerna vet vad de rör sig om!
Men sen kan ni ju alltid gissa.... kanske inte är så svårt att lista ut vad de handlar om för vissa!

Jag vet iallafall att jag måste skärpa mig nu... rycka upp mig helt enkelt!
Kan inte gå runt här hemma och vara bitter, lessen & arg.
Min man förtjänar bättre, vi pratade & redde ut en del saker igår kväll så idag känner man sig lite nykär,
Åhh den känslan vill jag fortsätta känna.
Vill inte vara lesdsen mer orkar inte.... jag tror jag kommer att sörja ihjäl om jag inte vaknar till nu.
På måndag så ska jag till min nya läkare på psyk, har inte träffat henne bara haft telefon kontakt 2 gånger.
Men de kommer gå bra & jag ska gå in själv till läkaren denna gång, Mattias ska följa med och sitta som stöd i vänt rummet!

Nu är darling redan hemma så jag tänker gå och vara social med min man!
Känns som de vore på sin plats!

GRATTIS vickan & danne på er stora dag!
Ni fick en att minnas tillbaka till sen egen lyckliga bröllops dag.
Ja den dagens lycka kan jag leva på än idag & de är ju tur att man har en sån otroligt vacker dag att se tillbaka till i mörkret man nu mest sitter i...
Men som sagt, nu är de dags att ta sig i kragen!
Bye Bye missary life!
Hello happy life!

tjing tjing

UN-BREAK MY HEART!!

Toodeeloo!
Mattias får dagligen bett av något vi inte vet vad de kan vara, men de verkar vara 2 små hugg tänder, dom kliar & sväller upp och han måste smörja smärtlindrade salva på för bett för att inte totalt klia sönder sig, vi undar vad de kan vara för han får dom inomhus??!! Åhh jag får inte ett enda ( ska väl ha tur med nånting)
De måste ju vara loppor som katterna drar, och hanns blod verkar vara bra så mer attraktivit än mitt :)

Jag tror jag sakta men säkert börjar ta nug tillbaka till min kära blogg.
TACK Ewan för den fina kommentaren jag fick i mitt förra inlägg... tröööög som jag är har jag inte lyckats komma på hur man ska svara på dom, säkert hur lätt som helst, men jag fattar inte :)

Den här dagen har varit ok, vilket innebär att jag klarat den rätt hyfsat.
Började dagen med att cykla till On Off för  att beställa ett extra batteri till min telefon ( köpte en ny mobil härom dagen, med touch screen hely lovely) Men de fanns visst inte ens att beställa.... BRA DÄR!
Sen postade jag lite brev & gick in på willys och handlade.
När jag kommer hem upptäcker jag att mina hemnycklar inte var med mig....PANIK plus en massa svordommar lämnade jag min väska med alla varo kassar utanför dörren för att cykla till baka till willys och kollat om de fanns efter vägen.... men icke!
Helst slut och färdig, satte jag mig och drack en gaino jag köpt & ringde mattias som var på jobbet. men han var bara ett par 100 meter hemifrån som tur var.
Mattias min snälla och underbara man tog oxå cykeln och trampade ut för att leta, men dom verkar borta.

Frustratinoen lade sig sig snabb när min underbara vän Carina snabbt kom under med min extra nyckel som hon hade. Men jag måste ju gå till bovärden och berätta detta så vi får ett nytt lås.....Hmmm undra om de kostar mycket, känns som de skulle vara en dyr sak att t gärda. Någon som vet?

Nä jag som bara skulle in och säga hej innan jag kryper i säng :)
Blev visst lite mer än så!
imorgon ska jag plantera om mitt HELIGA ödes träd!

Godnatt alla nära och kära!

Har just nu én jobbig stund eller jag har de piss jobbigt för de mesta, sorgen över mamma är tung!
Jag hade nog svårt att acceptera att hon sjuk,och jag kan ännu mindre fatta och acceptera att hon är borta....
Hon rycktes verkligen bort allt för många år för tidigt från oss.
Man får hela tiden höra att - att de blev ju bäst för henne de här, hon har ju varirt sjuk så länge....
Men vi som är kvar då.... kan inte säga att de känns så jäkla skönt att hon är borta även om hin nu var sjuk.
Jag har saknat henne i jättemånga år... redan från de hon blev sjuk.
INGEN ska behöva få förlora någon av sina föräldrar så tidigt.
De gör så jävla ont, sen sitter man ju med sitt eget samvete om saker och ting och de underlättar ju inte precis!!!
Jag vet ibland inte vart jag ska ta vägen i allt de här... de går inte en dag utan att tårarna rinner.
Och de känns som att nu ska man ha sörj färdig och kommit in i sina vanliga kängor igen... men jag är inte där på långa vägar!

Två veckor efter att mamma dog så var vi på vårt andra vul & då konstateras de att vårts barn inte längre har någon livskvailte.... Vi blev så ledsna jag minns hur vi stod hemma den dagen och bara kramade varandra och grät... vi som skulle få ett litet barn i december. Men även de ryktes ifrån oss!!!
Jag känner mig ofta arg och bitter på människor i allmänhet som bara går runt och verkar vara glada!
Jag vill oxå vara så... jag kan i princip vara vart som helst och brista ut i tårar, tårara som inte går att stoppa dom bara kommer och ångesten lägger sig som ett betong block över mitt bröst!
Jag saknar min lilla bebeis mage, dom spända åh STORA brösten, att känna mig ständigt trött Ja till och med att må illa.
På nätterna kan kjag känna mig ensam än om Mattias ligger brevid mig så är de nåt som fattas i mig... Vårt barn!!

Jag vet ju att alla en dag för för sina synder & jag hopppas jag betalt av mitt straff nu!

mina tårara hindrar mig från att skriva mer de bara rinner och rinner önskar man hade vind rutortorkare!

Snälla ta hand om varandra därute, tala om för era barn & andra ni håller av att ni älskar dom så dom vet de...
If tomorrow never comes!

Är inne här rätt ofta än om jag inte skriver... & jag ser då på min statistik att jag har flera läsare om dagen som kikar in trots att jag inte skriver något!
Blev jätte glad när jag loggade in nu och såg vad många besökare jag haft!
De liksom sporrar en och ger en styrka till att komma tillbaka, nåt jag därimot saknar är små kommentarer eller små hälsningar på att ni finns där ute, ja finns vet jag ju redan med statistiken :))

Vill bara åter igen säga att jag håller på att samla mig massor för att börja skriva igen, men jag har så mycket att berätta så jag behöver lite tid för att få ihop allt bra. Kommer skriva vad som hänt/varit sedan 4/5 -10

Tjing tjing

Ta han om varandra, älska & uppskatta era nära som att varje dag skulle vara den sista :)