Två som önskar bli 3, en väntan som blev längre än 9 månader

Så tråkigt de är att inte ha nån ork, men sen så tror jag vädret spelar mycket in idag. De verkligen vräker ner.... hoppas de ger sig efter idag så de inte fortsätter hela helgen. Om de blir så då är vi tillbaks på ruta ett igen med våren... suck! Men nu är de inte länge kvar på denna månad, sen blir de april och då börjar de hända grejer :)

De är skönt att de är fredag, älskar helgerna då man få rå om Mattias lite extra, att vakna tillsammans och kliva upp, dricka kaffe och äta frukost. De är bara helgerna vi har det. och de är så mysigt!

Hoppas mattias kommer med rätt grejer idag då till diskmaskinen, börjar bli lite frustrerande att de ska vara så svårt att hitta packningar som passar, men han lät väldigt hoppfull tidigare. och skulle de inte gå med de grejer vi har nu, så gör vaktmästaren på hans jobb ett litet hembesök och hjälper oss. Väldigt snällt tycker jag!

Nu ska jag ta mig lite kaffe, sen en dusch måste vakna till. Går som i en dimma med alldeles glansiga ögon och en näsa som rinner.

Jag finns här, är bara så däckad i nån slags influensa så jag orkar inte med att uppdatera. Händer inte så mycket heller, då jag legat utslagen en hel vecka nu. Kände igår att de var bättre och gick åt rätt håll men idag så känns de värre igen :/
Jag har haft så tråkigt denna vecka, de är så tråkigt att ligga sjuk.

Vi har dessutom haft strålande sol hela veckan, fast idag så vräker snön ner. Usch så trist! De skulle visst komma en decimeter.

Musse är fortfarande väldigt saknad här hemma, kompis har inte lugnat ner sig än, han springer ut och in och letar honom. När han kommer in springer han igenom varje rum och skriker. De gör så ont att se, man önskar man kunde förklara för honom på nåt vis, att han inte kommer tillbaka. Sen finns ju hans lukter kvar här hemma som inte gör de enklare för dom.

Nu vankar gibson av och an framför tv`n och skriker, han vill ha blötmat så jag ska gå och ge dom det.
Men förutom den jobbiga förkylningen så mår jag ganska bra!

Kram på er

Jag känner mig något piggare idag, jag tar mig fram iallafall. Vilket är väldigt tur för halv tio ringde de på dörren då var de här för att byta ut kylen och frysen, så de var bara att börja tömma ur. Men nu står de på plats och jag har torkat ur och lagt var sak på sin plats. Har inte lagt tilbaks sakerna i överskåparna... där tog orken slut.
De blev så fint, blev ett helt nytt kök med ny kyl,frys och spis. Så upp piffande, i precis rätt stund :-)

De är strålande sol idag, underbart vårväder. Fast jag hörde nåt om att de ska komma mer snö på fredag. De skulle jag gärna klarat mig utan.

De känns lättare i sinnet idag, mycket lättare. Mattias mår oxå bättre idag vilket känns bra. Vi tar nya tag och ser framåt.
Vi har fortfarande många chanser kvar och en dag kommer vi att lyckas de är bara så. Och jag hoppas den dagen är här snart. Men jag har fått lära mig att man kan aldrig veta, bara hoppas!
Än om de oxå kommer vara slitsamt, så vet vi att vi fixar det!

Kram på er!

Vaknade med jordens huvudvärk, snuva, halsont. Har så ont i hela kroppen de gör ont i lederna.
Är hemma från jobbet idag, kollade med chefen om de var okej igår, då jag var så ledsen samt att jag skulle till min psykolog på eftermiddagen och behövde samla mig inför det.
Men de blir ingen psykolog, jag är som en trasa orkar knappt ta mig fram.
Hoppas de inte blir nåt långvarigt de här...usch så tråkigt!

Har pratat med kliniken nu oxå, de beklagade vårt minus, och sa att vi får tina upp vår frysis när vi känner för det. De enda som inte för hända då är att jag får utslag på ägglossningstestet en måndag. För då måste vi avbryta och vänta in nästa. de har vi vart med om i höstats, och de är inte roligt.
Sen skulle vi få prata mer med läkaren då om hur vi ska gå vidare för att få ett plus och få gå hela vägen!

Nu ska jag krypa ner i sängen igen, tog nyss tempen som står på 38 och jag är normalt lågtempad så de känns i kroppen som jag skullle ligga närmare 39.
Fy så typiskt, Mattias tror förkylningen kommer från chocken, har blivit så här sjuk tidigare efter att jag vart ledsen och upprörd. Jag hoppas de går över fort.

Åhhh vad jag hoppas på vår skruttis i frysen!

Kram på er!

Nu har vi precis kommit in från en skön och behövlig promenad, fortfarande ledsan men de måste vi få vara!
Nu ska kolla på solsidan, då måste de väl ändå bli ett litet gott skratt, men om inte så är de okej oxå!

Jag har så ont i magen, den krampar och värken skjuter bak i ryggen, brösten gör inte ont längre, har inget sug efter nåt, eksemen är puts väck borta... allt bara försvann över natt, som att de rinner ur mig :/ 
 
Jag längtar efter mitt pyre i frysen <3

Miljoner med frågor.... men inte ett enda svar!
Usch. jag är så ledsen!

De enda som ekar i mitt huvud är VARFÖR!!??!!

Jag vill ha sinnesro......

Mattias gråter...jag gråter! de är bara ett enda stort kaos!
Jag känner bara hat och ilska, jag blir så när jag blir ordentligt ledsen.
Helgen är redan över, imorgon är vardag och jobb igen...VILL INTE....ORKAR INTE!
Har min psykolog imorgon, ville inte de heller... men jag måste!

Usch, så tvär less jag blev på livet och allt därtill!

Nä nu svamlar jag bara en massa dumt, men de gör så ont. När man slitit som vi gjort med denna behandling, och läkarna lovar oss guld och gröna skogar... men jag ser inget guld?? Inga gröna skogar heller?? Allt är bara svart och tomt! Magen värker och hjärtat värker.
Skulle vilja ha en hand broms till denna berg och dal bana för nu går den alldeles för fort utför...
Jag har sån ångest att jag känner mig kräksjuk! Vill krypa ur skinnet på mig själv, får panik då Mattias vill krama mig, men jag klarar inte närheten. De gör för ont!

Jag har nästan precis vaknat, har hunnit dricka lite kaffe och vankat runt här hemma i min egen lilla bubbla. Jag känner mig tom på känslor och är alldles utmattad, somnade klockan åtta igår, helt slut.

Min mensvärk är 10 gånger värre än den brukar vara, de krampar i magen så jag ibland inte kan gå eller stå rakt. Men jag tror vår lille skrutt fastnade men släppte rätt fort igen, eftersom vi till en början fick svagt plus.. men som med tiden övergick till ett blankt test. De är orättvist och fel. Och de fysiska smärtan underlättar ju inte den psykiska, då jag blir påmind var gång magen värker.

Men de som får mig att orka just och tänka framåt, i de mörker vi nu befinner oss i är vårt lilla pyre som ligger i frysen på kliniken. Vi satt och pratade en lång stund jag och Mattias igår, och vi kommer tina den så snart vi får. De som är så skönt med ett FET är att man slipper alla hormoner, man tillsätter bara progestronet som vid alla ruvningar. Sen blir de väl fragmin och trombyl oxå.
Prednisolonet vill jag inte ha nå mer, de satte in de till oss i december, då fick vi minus. De satte in de nu och vi fick minus. I maj och augusti 2010 hade jag inget prednisolon och fick då plus. Så jag är rädd för att kortisonet har förstört allt. men jag har ju psoriases som är autoimin sjukdom och gör att man kan få problem med att bli gravid. vid alla mina behandlinagr och när jag fått tillbaks embryon så har alltid mina eksem blivit värre. Och den här gången blev de värre än fast jag hade kortisonet.. fattar ingenting!?
Men vi ska be om att få ett möte med en läkare och ssk för att diskuterar om hur vi ska gå vidare.

De blev tomt här hemma då tjejerna åkte samt att Mattias jobbar, så de är bara jag och ångesten hemma. Försökte låsa ut ångesten på ballan men de gick inge bra :-)

Kram på er!

Tog mitt digitala test idag, bara för att få det bekräfat EJ GRAVID står de på den. Så jag slutar nu med mina sprutor, mediciner & progestronet, de jag egentligen skulle fått fortsätta mycket längre med. Men man får inte alltid som man vill... väldigt sällan faktiskt!
De som vi så länge har kämpat med blod, svett och tårar är nu över. Så orättvisst att de inte fick gå vägen för oss, med de goda förutsättningar vi fick.
Jag är alldeles tom.. tom på känslor. Finns inga tårara heller känner mig lite apatisk.
Min mens har satt igång ordentligt och jag har så fruktansvärt ont.

I eftermiddag åker tjejerna hem, de kommer bli tomt här hemma. Det har varit riktigt roligt att dom här. Tycker nu så här i efterhand att vecka gått fort, än om jag i början av den trodde vi skulle stå på tisdagen hela veckan typ.
Men till sommaren kommer tillbaka, som de gjort alla sommrar tidigare.


Ska sätta mig ute i solen på ballan och lyssna på fåglarnas kvitter och bara funderar & vara!
Lite kaffe tar jag nog med mig!
Och Sara Vargas låt spring för livet i bakgrunden :)

Då var de ett faktum, jag blöder och blödningen tar bara mer och mer fart!. Kände igårkväll på min mensvärk att nu kommer den. Och jag hade rätt, jag känner min kropp, de är verkligen inget jag säger för att jag vart nedstämd utav ovisshet.
Tog ett CB test som självklart visar minus.
De här känns så tungt, jag vill bara gråta, skrika och slå sönder saker! jag är så full av ilska, sorg och smärta!
Jag är alldeles tom, gick runt som i ett vakum idag på jobbet, de är så många som är ledsan med oss!
Och jag vill åter igen tacka för erat otroliga stöd under den här resan vi gjort!

Kram på er!
 

Gick på toan och fick en rätt stor strimma med blod som present, nu börjar hoppet verkligen rinna ut. blödningen har inte startat helt, men jag hade fruktansvärd mensvärk igår!
Usch...Usch! Jag bara skakar av rädsla och säkert lite chock!
Men nu måste jag försöka få mig klar så jag kan åka till jobbet!

Kram på er!

Vi har börjat inse att de inte blir någon bebis för oss den här gången, och att jag måste gå igenom ytterligare en ruvning. Usch de känns tungt & orättvist. Jag gråter inombords men utanpå försöker jag hålla ihop. De slutgiltiga resultatet får vi på söndag än om jag/vi redan nu vet hur de kommer att se ut. Bara att dra ut ett par dar extra på lidandet.
Och visst mirakel kan ske och vi kan få ett plus, och skulle vi nu ha sån tur så blir ni de första att få se det testet, förutom min man då :-)
Men jag har verkligen lärt känna min kropp under de här året vi vart i ivfkarusellen och de är på gott och ont. Och jag känner i hela kroppen att de inte finns nåt pyre kvar hos oss. usch vad ont de gör att skriva de orden, tårarna bränner i ögonen på mig. Men jag håller tillbaka och kommer göra det till på söndag.

Vi har en fin fin blasto i frysen, kanske är de vår framtid. Vågar man hoppas igen...??
Och svaret är JA de vågar vi, de är ju vårt enda hopp, de som gör att att man orkar kliva upp varje dag och kämpa i alla motgångar, de är hoppet.
och jag är oxå förvånad över hur mycket hopp de kan finnas i en människa, men jag tackar hoppet för livet just nu och min underbara man, min livskamrat och bästa vän! Jag älskar honom mer än livet självt och han har vart ett så otroligt stöd under denna resa vi gjort, vi har vuxit oss starkare än någonsin. Vår kärlek är så stark och äkta, och jag pirrar fortfarande av kärlek när jag ser på honom <3 Min älskade man!

De var en liten update om hur de går för oss. Nu ska jag börja med maten, de blir stekt fläsfile m. klyftpotatis och bea.
Vi fick en ny spis idag, med kermaikhäll och imorgon eller efter heögen får vi en ny kyl och frys. Vi har sagt till om att våra vitvaror har gjort sitt ända sedan i somras. Så nu när de bytte vår spis så jag åter till om kylen och frysen, och han som installerade spisen tog bara upp mobilen och ringde ett samtal och vips så var de ny kyl och frys på väg oxå :) De känns otroligt skönt, några ljusglimtar i mörkret. Våra vit varor har stått här sedan de byggde huset för många herrans år sedan, så de var som sagt på tiden.

Kram på er!

Har vilat lite, och känner mig lättare i sinnet! Usch vad ruvningar spelar sjuka spratt med en, de är så sjukt att de inte går att förklara. Jag är lite ur balans och känslorna går upp och ner.

Tjejerna är fortfarande  i stan, när dom kommer hem ska vi äta middag de blir carbonara idag:)

Sen blir de glo på tv och bara koppla bort allt med ruvning för ett par timmar, så skönt de skulle vara!
Jag ska försöka, än om de inte blir lätt!

Kram på er mina kära läsare och tack för era fina kommentarer som håller mig ovanför ytan när de känns som jag ska sjunka!

Tack!
 

Jag är trött i kropp och själ, skulle bara vilja få sova ända till söndag och då få kissa på mitt test och få ett fett plus!!

Jag är livrädd för att vi inte ska lyckas, och de är inte så lätt att vara possitiv i den här sitsen vi befinner oss i, de är 4:e gången jag går igenom de här nu. Vi har ju en kvar i frysen, men jag orkar inte tänka dit nu, orkar inte tänka mig en ruvning till.
Fast de vet jag ju att jag gör om jag måste.. vi har ju inget annat val! Jag är livrädd för att jag förblir barnlös.
Jag ser mitt liv som meningslöst utan barn, ja de mår låta hårt men de är sant!
Jag har verkligen drömt om egna barn sen jag var i tonåren, alla mina vänner har redan fått sina små och även hunnit ge dom syskon. Medans jag står kvar här och trampar de börjar bli en djup grop där jag stått trampat. Känns som jag sitter fast i min egen grop av olycka!

De här har vart den jobbigaste gången hittils och kanske blir de bara värre och värre för varje gång.
Till och med min älskade Mattias är ett nerv vrak, vi sliter ont just nu och jag hoppas de blir värt allt en dag.

Min underbara blogg och IVFvän Anna, fick ett jättefint plus igår ( stort grattis till dig), vi hade ÄP och ET samma dag. Så våra små pyren har tampats ihop i värmeskåpet. Efter att hon fått sitt plus igår, så kunde jag inte låta bli. Jag testade med samma test som henne och fick ett FETT minus!!
Så jag är väldigt ledsen, och jag vet att de är tidigt och att jag fortfarande kan få ett plus.
Men jag är inte så hoppfull längre, jag har lärt känna min kropp rätt bra under dessa behandlingar och jag känner i kroppen att de inte är som de ska.
Samt att Anna kan vara en höghormonare och jag kanske är en låg, så än finns de tid till att de kan vända.

Men som sagt jag är helt slut... vill bara sova!

Kram på er!

Usch vilken jobbig dag de är idag, dag7 och vad jag minns så är de alltid kring de här dagarna som man nästan börjar bryta ihop mentalt, den här ovissheten är så jobbig och man kastas ständigt mellan hopp och förtvivlan!
Man har ju alla tänkbara symptomer som finns MEEN de får man av progestronet som jag tar morgon kväll, med de hormonet känner man sig gravid än om man inte är det.
Jag vill veta nu, men de är för tidigt.

Jag ringde till Mattias helt förtvivlad imorse då jag gick till bussen, hade en sån stark känsla inombords att de är kört de blir ingen bebis den här gången, han tröstade mig och när vi la på så kändes det bättre, men känslan finns ändå kvar och den kommer fortsätta vara kvar mer och mindre fram till testdagen. De är nu de jobbiga börjar, att försöka hålla sig samman tills man vet.

Tjejerna är är inne i stan, jag mötte dom vid bussen när jag kom hem från jobbet. Vår vaktmästare var hot idag och tittade på vår spis och bedömde att vi ska få en ny :-) De ska bli gött, spisen vi har nu har verkligen gjort sitt och har nog hängt med sedan dom byggde huset för många..många år sedan.

Nu måste jag stoppa nåt i magen, jag är hungrig precis hela tiden, de är sjukt vad jag äter! De finns verkligen inget stopp. Går hela tiden och småäter på nåt :-)

Kram på er!

Känns segt nu, ovissheten är jobbig. Jag känner mig tröttare än vanligt.
Har haft jättefintväder, har vart ute på en lugn promenad idag och suttit ute på ballan och njutit av solen och vårfåglarna, de är harmoni för själen!

Ska färga mitt hår kväll, har haft färgen hemma länge men har inte fått de gjort. Men nu måste de göras för jag ser verkligen inte klok ut!

Darling ska kocka riktig söndagsmat idag, helstekt ryggbiff m. potatisgratäng och rödvinsås Mmm så gott de ska bli!
Sen blir de ett efterlängtat avsnitt av solsidan och efter de Big Brother fast om jag håller mig vaken under hela big Brother de blir en annan fråga :-)

Kram på er!

Ligger i sängen fortfarande, tjejerna sover de är då alldeles tyst från deras rum. Mattias jobbar bara till 12 idag så han är snart hemma oxå.
Solen lyser och himmlen är blå, en riktig fin vårsöndag.

Imorgon ska jag ÄNTLIGEN till jobbet, har vart tråkigt att gå hemma dessa dagar. Fasst förhoppningsvis så har vilan varit värt allt. Just nu känns de som att de går åt rätt håll, men de kan ju ändras på ett ögonblick, dumma hjärna som spelar en massa spratt under ruvning!


Frukost nästa, och vitamin & medicin intag till skrutten <3

Så är de med hoppet just nu.. de går upp och ner!
Nu har hoppet kommit tillbaks för en liten stund, jag vill så gärna tro att de kommer gå vägen!
Men då vår ruvningen i december inte ledde till ett plus som jag då var så tvärsäker på från insättningsdagen, vi hade ju plusat vid våra tidigare förösk så var 100% säker på att de skulle bli ett plus då, men jag blir under ruvningen jättesjuk. Och jag antar att kroppen stötte bort embryot för att jag var så dålig.
Men från de minuset, så fick jag lära mig att saker är inte så självklara som man tror och att mattan kan ryckas under ens fötter väldigt snabbt, och man börjar åter falla ner i den djupa hålan!
Usch, vill aldrig mer åka ner i den där djupa mörka och kalla hålan!

Jag hoppas... men tar de inte för givet den här gången att de ska bli ett plus, för jag vet med två olika facit i handen hur de kan gå.
Men OM vi för ett plus, så vill jag få vänta barn & inte missfall! *hoppas*

Tack till er ALLA er som läser & stöttar!

Kram på er!

Godmorgon!

Ligger i sängen och drar mig lite, ska strax kliva upp! Känner mig lite spak idag, nu börjar känslan komma att vi inte kommer att lyckas. De känns motigt och svårt! Usch, jag hatar den här ovissheten som ruvning tar med sig, man blir faktiskt lite psyksjuk på sig själv!

Drömde om Musse oxå nu  på morgonsidan, de var en konstig dröm som känslomässigt sitter i fortfarande.
I drömmen kom han tillbaks från döden, dock i samma skick som innan han avlivades, jag blir så ledsen när jag tänker på honom, han är så oerhört saknad! Jag vill ibland bara vrida klockan tillbaka, Jag vill ha hem honom igen. Men jag vet ju att de inte går och de gör så ont!

Äckliga finnar har jag fått i hela ansiktet, och blir jag av med en, ja då kommer de genast en ny :/ Så man känner sig inte så nöjd hur man ser ut just nu. Men de är ju en fas som går över, jäkla hormoner! Säger de igen, jag är verkligen APLESS på dom. Men får vi ett plus, så ska jag njuta av vartenda hormonrus jag får <3